Christer Fuglesang

ESA-astronaut Christer Fuglesang

Astronaut i European Space Agency (ESA)

Persondata

Föddes den 18 mars 1957 i Stockholm, Sverige. Gift med Elisabeth, född Walldie. De har tre barn. Fritidsintressen är idrott, segling, skidåkning, frisbee, spel och läsning.

Utbildning

Tog studentexamen vid Bromma Gymnasium, Stockholm 1975 och fick en civilingenjörsexamen (teknisk fysik) från Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 1981. Disputerade i experimentell partikelfysik 1987 och blev 1991 docent i partikelfysik vid Stockholms universitet. Han förordnades 2006 som affilierad professor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Hederstitel

Hedersdoktor vid Umeå universitet, Sverige (1999). Hedersdoktor vid universitetet i Nova Gorica, Slovenien (2007). NASA:s Space Flight Medal (2007). H.M. Konungens medalj (Stockholm, 2007).

Erfarenhet

Som doktorand arbetade Fuglesang vid CERN (den europeiska kärnforskningsorganisationen) i Geneve med UA5-experimentet, vilket inbegrep studier om kollisioner mellan protoner och antiprotoner. År 1988 utnämndes han till CERN Fellow och arbetade då med CPLEAR-experimentet, vilket inbegrep studier om det subtila CP-brottet av Kaon-partiklar. Efter ett år utnämndes han till Senior Fellow och chef för partikelidentifieringssubdetektorn.

I november 1990 fick Fuglesang en position vid Manne Siegbahn-institutet för fysik i Stockholm men förblev stationerad vid CERN under ytterligare ett år då han arbetade för det nya projektet Large Hadron Collider, LHC. Sedan 1980 har Fuglesang undervisat i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, då han varit stationerad i Sverige.

I maj 1992 antogs Fuglesang till ESA:s astronautkår som är stationerad vid det europeiska astronautcentret (EAC) i Köln, Tyskland.

Under 1992 genomgick han ett inledande träningsprogram vid EAC och ett fyra veckor långt träningsprogram vid GCTC (Gagarin Cosmonaut Training Centre) i Star City, Ryssland, med en intention om framtida samarbeten mellan ESA och Ryssland på rymdstationen Mir. I juli 1993 avslutade han grundutbildningen vid EAC.

I maj 1993 utvaldes Fuglesang och hans ESA-astronautkollega Thomas Reiter från Tyskland för uppdraget Euromir 95 och började träna vid GCTC för att förbereda sig för uppgifterna ombord, rymdpromenader, och handhavande av rymdfarkosten Soyuz. Träningen för Euromir 95-uppdraget organiserades och utfördes till största delen vid EAC.

Den 17 mars 1995 valdes han ut som medlem i besättning 2 för Euromir 95-uppdraget tillsammans med Genadi Manakov och Pavel Vinogradov. Fuglesang var överordnad CIC (Crew Interface Coordinator) under uppdraget, som sträckte sig från den 3 september till den 29 februari 1996. Från den ryska markkontrollen (TsUP) i Kaliningrad skötte han den huvudsakliga kontakten med ESA-astronaut Thomas Reiter på Mir, och agerade som samordnare mellan Mir och Euromir 95 Payloads Operations Control Centre i Oberpfaffenhofen, Tyskland, och projektledningen.

Mellan mars och juni 1996 genomgick han specialträning på Soyuz-farkosten för avdockning, återinträde i atmosfären och landning.

Christer Fuglesang påbörjade sin utbildning som uppdragsspecialist vid NASA/Johnson Space Center, Houston, i augusti 1996 och kvalificerade sig för flyguppdrag som uppdragsspecialist i april 1998.

Från maj till oktober 1998 återupptog han sin träning vid GCTC i handhavande av rymdfarkosten Soyuz-TM för avdockning, återinträde i atmosfären och landning. Han utnämndes till rysk Soyuz Return Commander, vilket gör att han kan agera som befälhavare på en Soyuz-kapsel med tre personer när den återvänder från rymden.

I oktober 1998 återvände han till NASA-JSC och tilldelades tekniska uppgifter vid Astronaut Office. Han arbetade med de ryska farkosterna Soyuz och Progress och som överordnad Increment Crew Support Astronaut för expeditionskåren av den 2:a internationella rymdstationens expanderande besättning. Han har senare arbetat med framtida nyttolaster till ISS och har den senaste tiden arbetat med aktiviteter under rymdpromenader.

Christer Fuglesang har fortsatt med visst vetenskapligt arbete. Han var involverad i SilEye-experimentet som undersökte ljusblixtar i astronauternas ögon på Mir mellan 1995 och 1999. Detta arbete fortsätter på ISS med Alteino-detektorn och ALTEA-instrumentet. Han har också startat DESIRE-projektet som simulerar och beräknar strålningsförhållandena inuti ISS.

I juli 2008 utsågs Fuglesang till uppdragsspecialist på rymdfärjeuppdraget STS-128 till den internationella rymdstationen.

Rymderfarenhet

Från 9 till 16 december 2006 flög Christer Fuglesang som uppdragsspecialist på uppdraget STS-116 till den internationella rymdstationen. Han blev då den förste svensken i rymden.

Under hans uppdrag, som gick under namnet Celsius, deltog Fuglesang i två ordinarie rymdpromenader för att fästa nya sektioner på ISS fackverk och för att omkonfigurera stationens elektriska system. Han valdes också ut för att göra en extra, oplanerad rymdpromenad som genomfördes för att hjälpa till att vika ihop P6-solpanelen, som hade fastnat när den skulle vikas ihop inifrån ISS. Han spenderade sammanlagt 18 timmar och 14 minuter utanför rymdstationen.

Rymderfarenhet

Från 9 till 16 december 2006 flög Christer Fuglesang som uppdragsspecialist på uppdraget STS-116 till den internationella rymdstationen. Han blev då den förste svensken i rymden.

Under hans uppdrag, som gick under namnet Celsius, deltog Fuglesang i två ordinarie rymdpromenader för att fästa nya sektioner på ISS fackverk och för att omkonfigurera stationens elektriska system. Han valdes också ut för att göra en extra, oplanerad rymdpromenad som genomfördes för att hjälpa till att vika ihop P6-solpanelen, som hade fastnat när den skulle vikas ihop inifrån ISS.

Totalt tillbringade han 18 timmar och 14 minuter utanför ISS på rymdpromenader under uppdraget STS-116.

Fuglesang deltog i sin andra rymdflygning från 29 augusti till 12 september 2009. Han var då uppdragsspecialist på rymdfärjan Discovery för uppdraget STS-128 till den internationella rymdstationen. Fuglesang genomförde två rymdpromenader under uppdraget, som gick under namnet Alissé. I hans uppgifter ingick att installera en ny ammoniaktank och förberedelser för installationen av den Europa-byggda modulen Nod 3. Totalt tillbringade han 13 timmar och 40 minuter utanför ISS på rymdpromenader under uppdraget STS-128. Med detta är den totala tid han tillbringat på rymdpromenader till dags dato 31 timmar och 54 minuter. Fuglesang var också ansvarig för att övervaka överföringen av lasten från MPLM-lastmodulen Leonardo (Multi-Purpose Logistics Module) som transporterats i Discoverys lastrum. Han genomförde också experiment, och aktiviteter inriktade mot utbildningssektorn och allmänheten, som en del av Alissé-uppdraget.

Nuvarande uppdrag

Fuglesang deltar för närvarande i efterarbetet för sitt senaste uppdrag.

Last update: 19 October 2009

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.