Design för rymden – och framtiden
Det är inte helt självklart att Institutionen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg skulle vara ett centrum för rymdforskning. Men så är det faktiskt.
På institutionen finns Maria Nyström, professor i design för hållbar utveckling, som sedan tio år tillbaka har samarbetat med NASA och senare även ESA. Bland annat har hennes forskargrupp arbetat med hur man simulerar Mars-färder på jorden. De har varit inblandade i förstudier till Mars500, och arbetat med ESA på FIPES, Facility for Integrated Planetary Exploration Simulation.
– Många tror att design är mode, en ny grej. Men så är det inte. Vi arbetar med annat. Vi designar system, gör modeller berättar Maria Nyström. Design handlar om att gestalta en tanke.
Ett av de stora skälen till samarbetet är att boende i rymdmiljöer har många beröringspunkter med boende och samhällsplanering i utvecklingsländer. Detta gäller särskilt för långa rymdvistelser, som på månbaser eller under bemannade resor till Mars. Under sådana företag måste allt vara kretsloppsanpassat. Man kan inte skicka toavattnet till det kommunala reningsverket, odlingarna kan inte läcka näring till omgivningen utan allt måste återanvändas.
– Hur skulle det vara om vi även här på jorden renade vattnet kvartersvis? Fixar hängande trädgårdar med diodljus och så. Varför sitter vi så fast i gamla mönster när våra städer är så sårbara?
Insikter från Vietnamkriget
– Det finns stora likheter mellan exempelvis en fiskeby i Vietnam och att bosätta sig på månen eller Mars. Hur bygger man en boplats, en stad, där det inte finns någon befintlig infrastruktur? Samma sak gällde när man skulle bygga upp igen efter tsunamin. Om innevånarna ska överleva båda fysiskt och mentalt, vad behöver de då?
Rymden kan också lära sig av extrema miljöer som Maria Nyström kommer i kontakt med.
– Ett exempel är tunnlarna under marken i Vietnam. Det föddes barn där och folk bodde i dem upp till fyra år under Vietnamkriget. Vi har också pratat en del med Kockums om livet på ubåtar. Men det finns faktiskt ingen samlad kunskap om människor i trånga miljöer.
Nya vinklar för rymden
Maria Nyströms studenter i arkitektur och industridesign har bidragit med innovativa lösningar som NASA anammat.
– Studenterna designade en rymdambulans för några år sedan. Våra studenter tog fram en bättre lösning än Boeing, som arbetat med detta länge. Då blev NASA lite fundersamma, säger hon och skrattar. Våra studenter har varit så duktiga så NASA vill mer än gärna ha tillbaka dem.
Maria Nyströms studenter designade även ett operationsbord för rymden.
– En designare tog fram ett operationsbord som vägde sex kilo. En läkare konstaterade att det skulle fungera perfekt för fältsjukhus. Det var bara att fälla ihop och gå iväg med. Så där fanns en direkt tillämpning även för jorden.
Transformera tekniken
Hon pekar på hur viktigt arbetet med att transformera tekniken till något den egentligen inte är anpassad för är.
– En lösning kan vara jättebra i Sverige, men fungerar den i sin miljö någon annanstans?
Hon säger att många "traditionella" lösningar är väldigt smarta, men att vi ofta missar det.
– I Kenya exempelvis lägger man stenar runt huset för att leda bort vattnet när det regnar. De traditionella hyddorna är byggda så. Men i stan, vad gör arkitekterna? Jo, de kopierar en byggnad i Houston! Det är inget fel med fantasi, men betong och glas i nån liten by i Vietnam, det blir så galet. Vi måste tänka smartare.
Lyssna på människorna
Maria Nyström vill få in detta smartare tänk i utbildningen.
– Forskning och utveckling inom arkitekturen börjar med en massa kända svar. Man tror att man vet vad svensken vill ha, och ritar fortfarande ungefär samma saker. Men hur bygger vi egentligen den obyggda staden på ett sätt som är bäst för människorna?
Detta blir allt viktigare i en värld i förändring, säger hon.
– Våra studenter måste förberedas för en väldigt global situation. När vi är i Kenya möter vi kineser, japaner, norrmän ... En helt blandad grupp, både vad gäller discipliner och nationaliteter. Ska vi arbeta i sådana miljöer måste vi tänka på ett annat sätt när det gäller utbildningen än för 30 år sedan. Arkitekter, ingenjörer och samhällsbyggare måste lyssna på människorna där ute. Det är de som är våra "kunder", inte politikerna.
När det gäller rymden har ingen något svar. På ett sätt är rymden en extremt konservativ miljö, bland annat för att säkerheten är så viktig.
– Samtidigt är allt möjligt. De som håller på med rymden är väldigt öppna för nya frågor och idéer. De hyr in konstnärer som ska inspirera forskarna och så. Det finns en fantastisk spänst.
Inspirerar studenterna
Samarbetet med rymdorganisationerna fungerar också just som en fantastisk inspirationskälla, säger Maria Nyström.
– När studenterna går från Afrika till rymden och tillbaka så händer det något med dem. Det skapas många egensinniga och oväntade projekt. De blir så frågvisa! De tar inget för givet. Det går inte bara att komma med någon gammal sanning, för de är påstridiga och vill ha bra motiveringar. Det är en inspiration att som lärare sitta bredvid dem.