Europa når nya världar – Huygens landar på Titan
ESA PR 03-2005. Efter en sju år lång färd genom solsystemet tillsammans med Cassini har ESA:s sond Huygens i dag gått in i atmosfären till Titan, Saturnus största måne, och landat på dess yta. Det europeiska kontrollcentret ESOC i Darmstadt i Tyskland kunde ta del av de första observationerna i eftermiddags, klockan 17.19 centraleuropeisk tid (CET) . Det är första gången som människan lyckas landa en sond på en främmande värld i det yttre solsystemet. Europas och USA:s gemensamma strävan att utforska Saturnussystemet har lyckats, vilket är en fantastisk prestation, säger Jean-Jacques Dordain, ESA:s generaldirektör.
Huygens lämnade moderfarkosten Cassini den 25 december. Efter en 20 dagar lång resa på 4 miljoner kilometer nådde Huygens Titans yttre atmosfär. Klockan 11.13 CET gick sonden ned i Titans tjocka molnlager. Den befann sig då på omkring 1 270 kilometers höjd. Under de följande tre minuterna fick Huygens bromsa från 18 000 till 1 400 kilometer i timmen. Därefter använde sonden fallskärmar för att minska hastigheten till mindre än 300 kilometer i timmen. När Huygens befann sig på omkring 160 kilometers höjd kunde mätinstrumenten börja ta prover i atmosfären. På omkring 120 kilometers höjd ersattes huvudfallskärmen av en mindre fallskärm inför den slutliga landningen, som man tror skedde klockan 13.34 CET. Preliminära data tyder på att Huygens har utfört en säker landning på Titans yta, troligtvis på fast mark.
Huygens började sända data till Cassini fyra minuter efter att ha inlett nedstigningen. Sonden fortsatte därefter att sända data åtminstone så länge som Cassini var synlig ovanför Titans horisont. Forskarna visste med säkerhet att Huygens fungerade redan klockan 11.25 CET då Green Bank-teleskopet i West Virginia, USA, tog emot en svag men omisskännlig radiosignal från sonden. Andra radioteleskop har sedan fortsatt att ta emot denna signal gott och väl längre tid än Huygens förväntade livslängd.
Data från Huygens har sänts vidare av Cassini till NASA:s Deep Space Network. NASA vidarebefordrade informationen omedelbart till ESOC i Darmstadt i Tyskland där data från Huygens ska analyseras just nu.
“Titan är ett viktigt mål bland Saturnus månar och observationerna måste göras av en sond på plats. Det är en fascinerande värld och vi väntar med spänning på resultaten,” säger professor David Southwood, som är chef för ESA:s forskningsprogram.
“Huygens-forskarna är mycket nöjda. Det här var värt den långa väntan,” säger doktor Jean-Pierre Lebreton, som är ansvarig för Huygensuppdraget på ESA. Huygens kommer för första gången att ta detaljerade prover av Titans atmosfär och dess kemiska sammansättning. Sonden kommer även att ta de första fotografierna av månens dolda yta och ge en väderleksrapport.
Ett av de främsta skälen till att forskarna har skickat Huygens till Titan är att månens yta och atmosfär, som är rik på kväve och metan, kan innehålla en mängd ämnen som fanns på jorden när den ännu var ung. Cassinis och Huygens observationer kommer att ge en helt ny bild av Saturnus hemlighetsfulla måne.
“Det är fantastiskt att vi har kunnat landa på Titan. Dagens prestation visar att vi gjorde rätt i att anförtro uppdraget åt våra europeiska samarbetspartners,” säger Alphonse Diaz, forskningsansvarig på NASA.
Cassini-Huygens är ett samarbete mellan NASA, ESA och den italienska rymdstyrelsen ASI. Raketdriftslaboratoriet JPL på California Institute of Technology i Pasadena driver projektet på uppdrag av NASA:s rymdforskningsinstitut i Washington, Office of Space Science. JPL har designat, utvecklat och byggt Cassinisonden.
“Samarbetet mellan forskare, industri och rymdorganisationer i Europa och USA har varit fantastiskt. Det har lagt grunden för dagens stora framgång,” säger Jean-Jacques Dordain.
