Fuglesang blir först i rymden från Sverige

Efter många års träning, utbildning och arbete som astronaut på jorden får Christer Fuglesang som första svensk en plats i den besättning som ska åka till den internationella rymdstationen nästa år. Uppdragets övergripande syfte är att transportera ytterligare en del av stationen till rymden och att hämta hem besättningen. Men under de elva dagar som Fuglesang kommer att vara i rymden ska han hinna med många och varierade arbetsuppgifter.

– Det är svårt att säga vad som jag ser mest fram emot – det är så mycket spännande som kommer att hända. Men att äntligen få komma ut i rymden, att få uppleva tyngdlösheten, att få se den otroliga utsikten över jorden – det är saker jag verkligen ser fram emot. Men jag ser också fram emot att få göra flera rymdpromenader. Det är nog den högsta upplevelsen man kan få i rymdsammanhang, säger Fuglesang.

Bygga nytt och hämta hem

Förutom att bygga på en ny del till rymdstationen ska den svenska astronauten montera in en del nytt material och reservdelar. En del av till exempel elinstallationerna kommer att utföras från stationens utsida och då kommer han att få utnyttja sin träning i rymdpromenader. Christer Fuglesang är för övrigt en av de få astronauter som kommer att utföra rymdpromenader under sin första flygning i rymden.

– Jag kommer att gör tre rymdpromenader, men i övrigt är hela schemat inte på långa vägar bestämt ännu. Men jag vet att jag kommer att sitta i cockpit när skytteln startar och att jag troligen kommer att vara på mellandäck under återfärden för att hjälpa den hemvändande besättningen. de har då varit i rymden i flera månader.

Under rymdresan kommer vår svensk i rymden att hålla kontakt med jorden och sina astronautkollegor med hjälp av e-post. Men det går också att tala direkt med kommunikationscentret. Fuglesang har tidigare haft rollen som kommunikatör från jorden, men får nu chansen att tala från rymden i stället. Just egenskapen att stå ut med att vara så pass avskärmad från jorden är viktig för en astronaut.

– En astronaut ska vara psykiskt stabil och ha ett stort tålamod. Andra viktiga egenskaper är att kunna lära sig saker fort, till exempel nya språk, att använda ny teknik och att utföra experiment, säger Fuglesang.

Andra mer fysiska krav på astronauter är att de får vara varken för långa eller för korta och medicinskt friska när de börjar träna för att bli astronauter. De får till exempel inte ha haft njursten eftersom de då inte klarar när vätskebalansen förändras under en långtidsvistelse i rymden.

Vägen till rymden

Men hur blir man då astronaut? Christer Fuglesang blev faktiskt astronaut efter att ha svarat på en platsannons.

– Europeiska rymdstyrelsen sökte tio nya astronauter och Rymdstyrelsen annonserade efter kandidater. Efter ungefär två år och många tester, intervjuer och undersökningar så valde de mig som en av de nya astronauterna, berättar Fuglesang.

Sedan dess har han arbetat som en av medlemmarna i ESA:s astronautteam. Arbetet har i stort sett bestått av träning, att flyga jetplan och att lära sig att använda och utveckla ny teknik och nya experiment. Men nu kommer arbetet att förändras inför uppdraget.

– Det kommer att bli mer träning i poolen med rymdpromenadsdräkten och många övningar i skyttelsimulatorerna. Jag kommer också att behöva gå till gymmet oftare för att bygga upp lite extra muskler inför rymdpromenaderna, förklarar Fuglesang.

Egna experiment i rymden?

Efter många års träning och utbildning har Christer Fuglesang lärt sig en hel del om allt möjligt, som han uttrycker det själv. Till exempel har han lärt sig ryska, något som kan komma till användning eftersom två ryssar kommer att följa med tillbaka från stationen. Bakgrunden som fysikforskare kan också vara nyttig på uppdraget.

– Även om flygningen i huvudsak går ut på att bygga ut stationen ytterligare och byta ut besättningen, så kommer vi också att ha med några vetenskapliga experiment. Om jag har tur så kommer ett av dem vara ALTEA, en fortsättning på ett projekt som jag initierade för några år sedan och som flugit på den ryska rymdstationen Mir. Vi undersökte om det är den kosmiska strålningen som orsakar ljusblixtar i ögonen på rymdresenärerna. Vi fann att det i huvudsak är tunga joner i den kosmiska strålningen som ger upphov till att astronauterna ibland ser blixtar, berättar den forskande astronauten.

– Det vore ju extra kul att kunna göra något litet med ett ”eget” experiment på en rymdfärd, även om det inte kommer att bli mycket tid till det. Faktum är att vår flygning redan är rejält överbokad tidsmässigt, men det känns bara som en ytterligare utmaning.

Trevliga reskamrater

Christer Fuglesang kommer naturligtvis inte att resa ensam till rymden. Övriga medlemmar i besättningen är befälhavare Terry Wilcut, piloten Billy Oefelein och Robert Curbeam. Fuglesang trivs med sällskapet.

– Det är ett jättetrevligt gäng och jag är mycket glad över att få flyga med dem. Terry Wilcut gör sin femte flygnig och Billy Oefelein är rookie, liksom jag. Robert ”Beamer” Curbeam gör sin tredjeflygning och det är honom som jag kommer att promenera i rymden tillsammans med.

– Det ska bli väldigt kul och jag hoppas det kommer att öka rymdintresset i Sverige och Norden. Men jag hoppas också det väcker intresse i hela Europa. Jag är ju faktiskt ESA-astronaut och flyger för Europa, även om den svenska flaggan kan få vaja lite extra den här gången.