Göteborg – forum för företag och forskning

Göteborg ligger på Sveriges framsida, anser åtminstone göteborgarna. Och visst ligger det något i det, med tanke på de nära kommunikationerna med kontinenten. Därför är staden också en intressant mötesplats för företagare, forskare, politiker och inte minst de ungdomar som kommer att styra forskning och utveckling i framtiden.

Västkustens huvudstad har av tradition en stark industri och rymdindustrin är inget undantag. Därför är det naturligt att en av de stora utställningarna på Universeum handlar om rymden. Universeum är ett nationellt vetenskapscentrum som visar utställningar, experiment och levande miljöer under parollen: Allt hänger ihop och alla spelar roll.

– När vi arbetar med temat rymden ser vi närmare på vad vi vet om gravitation och olika konsekvenser vi kan se av gravitationen. Detta är grunden för det vi tar upp och diskuterar med eleverna. Vi tar också klivet ut i rymden och funderar över hur det är att leva i rymden och på en rymdstation, berättar Dorotea Blank, pedagog på Universeum som arbetar med rymdutställningen.

Rymdstationen står modell

Under ett skolbesök får eleverna söka svar på sina frågor och fundera på och formulera nya frågor. De jämför vårt solsystems olika planeter och försöker att se likheter och olikheter mellan dem i rummet Space Walk. Det är ett rum som förmedlar en känsla av att man befinner sig i rymden.

– Du är omgiven av stjärnor, och de nio planeterna i vårt solsystem finns utsatta i rummet. Planeterna befinner sig inte i någon särskild inbördes ordning , men det går att identifiera dem med hjälp av deras olika egenskaper. Någon är varm, en annan är svår att se och en tredje är både varm och kall, säger Dorotea Blank.

Universeum har också en fullskalemodell av en del av den internationella rymdstationen ISS (International Space Station). Den används som utgångspunkt för att diskutera livet i rymden och frågor som: Vad händer med kroppen i tyngdlöshet? Vilken forskning pågår ombord? Hur går man på toaletten? Vad äter man? När behöver man en rymddräkt och hur fungerar den?

Ungdomarna är givetvis centrala för Universeum – de är ju målgruppen för verksamheten. Därför är det viktigt att de också påverkar hur Universum bygger sina miljöer och använder dem. När Universum bygger en ny utställning finns det alltid en referensklass som utvärderar utställningen så att man inte tänker fel under projektets gång.

Utvecklande examensarbete på gymnasiet

Ett annat sätt att lära av ungdomarna är de examensprojekt som gymnasieelever kan göra på Universeum.

– De får de lära sig att vara guider under två veckor. Efter en vecka får de klara sig själva att berätta, visa, leka och använda Universeums miljöer på ett så bra sätt som möjligt för besökarna. Då får besökarna möta ungdomar istället för de vuxna. De har ofta mycket bra idéer om hur vi kan möta ungdomarna – de tillhör ju själva samma målgrupp. Det drar vi nytta av för att utveckla verksamheten, säger Dorotea Blank.

Ett viktigt uppdrag är att få ungdomar intresserade av naturorienterande ämnen och att öka intresset för naturvetenskapliga fenomen i vardagen. Universeums styrka är att erbjuda en miljö där ungdomar kan ta del av kunskapen med hjälp av bra pedagogiska hjälpmedel. Dessutom kan ungdomarna få kontakt med forskare från universiteten.

Ett annat framgångsrikt projekt är Unga spekulerar – debatter mellan forskare, företag och politiker som ungdomarna inbjuds till.

– Ungdomarna är lyriska efteråt eftersom de känner att opinionsbildarna har lyssnat på dem och respekterar vad de säger. Samtidigt är debattörerna tacksamma för chansen att upptäcka vad som engagerar de unga och ta till sig deras idéer och värderingar – det ger en bild av framtiden, berättar Dorotea Blank.

Saab Ericsson Space – särställning som underleverantör

Kontakten med studenterna är livsviktig även för företagen inom rymdbranschen. Saab Ericsson Space är ett av företagen som välkomnar att ta del av de ungas idéer och värderingar.

– Det är inspirerande att ha så bra kontakt med den generation som snart ska dominera arbetslivet. Det är vad de tänker och tycker som avgör vart vi är på väg, berättar Lars Nordfeldt, informationschef på Saab Ericsson Space.

Saab Ericsson Space bildades 1992 då Saab Space AB slogs ihop med Ericsson Microwaves rymdverksamhet. Båda företagen hade en bakgrund inom militärteknik och de låg grannar i Göteborg. Den gamla Ericssonavdelningen behövde bara flytta in i grannhuset för att det nya företaget skulle samlas under samma tak.

Saab Ericsson Space är i dag Europas största oberoende apparatleverantör i rymdbranschen. Därmed intar företaget en särställning bland svenska rymdaktörer.

– Vi är ett renodlat industriföretag och vår nisch är att vara underleverantör till företag och organisationer som bygger satelliter och bärraketer, till exempel Rymdbolaget, ESA och NASA, förklarar Lars Nordfeldt.

Vad gör då Saab Ericsson Space? Enkelt uttryckt är företagets produkter av tre slag: datorsystem till rymdfarkoster, antenner och mottagare inom mikrovågsområdet och stora mekaniska strukturer som separationssystem och adaptrar mellan bärraketer och satelliter.

Datorsystemen finns i dag på sonder som ESA:s Rosetta och Mars Express. Systemen sköter styrning och kontroll av farkosten. Eftersom systemen fungerar så väl på Rosetta och Mars Express ska ännu en kopia flyga med den senare Venus Express mot vår varma grannplanet.

Antennerna sköter till exempel telekommunikationen med satelliternas nyttolaster. Ett exempel där företaget har kombinerat sina nischområden är det så kallade ockultationsinstrumentet GRAS som ska flyga på ESA:s meteorologiska satellitprogram METOP. Där kombineras antenner, radiomottagare och digitalteknik för att kunna mäta till exempel luftfuktigheten och temperaturen i troposfären från vädersatelliterna.

Separationssystem och adaptrar tillverkas och utvecklas i Linköping där Saab Ericsson Space också har en division. Här är tillgången till flygplansfabriken avgörande för verksamheten – annars skulle det inte vara möjligt att bygga de stora systemen.

Bäst i världen på att separera

Separationer är känsliga saker. Det gäller att bärraketen släpper sin satellit så varsamt och noggrant att den hamnar i precis rätt bana. Saab Ericsson Space behärskar separationerna väl – företaget världsledande med ungefär 80 procent av marknaden och över 300 lyckade separationer.

– Vi lyckas varje gång, vilket gör att systemet nästan säljer sig självt numera, konstaterar Lars Nordfeldt.

Linköpingsavdelningen hyser också stora renrum där flera svenska satelliter har integrerats och testats, till exempel Viking, Odin och Smart-1. Linköpingsföretaget levererar också styrsystem för sondraketer, bland annat till Nasa och till Rymdbolagets Maxusraketer som sänds upp från Esrange i Kiruna.

Ungdomen är framtiden

Gemensamt för Göteborg och Linköping är närheten till stora tekniska högskolor – Chalmers och Linköpings tekniska högskola. Den tekniska utbildningen är en viktig rekryteringsbas för Saab Ericsson Space. Därför är företaget mycket aktivt gentemot studenterna och är delaktiga i arbetsmarknadsdagar, bjuder in till studiebesök och Öppet hus, samt skickar föreläsare till högskolorna.

– Vi är beroende av tillgången på välutbildad arbetskraft. När vi behöver folk, måste vi veta att vi kan få tag på dem, säger Lars Nordfeldt, informationschef på Saab Ericsson Space.

Av allt att döma har också företaget lyckats väl med studentkontakterna. Förra året rankades Saab Ericsson Space som den mest attraktiva arbetsgivaren i studentförlaget Universums teknologbarometer.

Om kommunikationen med studenterna är en framgångsfaktor så är det svenska sättet att kommunicera och lyssna också en nyckel till framgång för svenska rymdaktörer, tror Lars Nordfeldt.

– Det svenska sättet att vara, med en bra förmåga att vara lyhörda, ser till att kunderna får vad de vill ha. Det är en av de svenska styrkorna i det internationella rymdsamarbetet.