Internationella möten om astrobiologi i Lund

Symposiet den femte maj är ett halvdagsevenemang under rubriken "Interstellar Communication: Semiotic, Linguistic, and Cognitive Approaches". Symposiet kommer att behandla frågor som går det att konstruera meddelanden som utomjordiska civilisationer kan förstå? Kan vi avkoda och förstå ett meddelande från en annan civilisation? Finns det universella metoder att kommunicera och föra över information? Som ett exempel går ett av föredragen under rubriken "Om utomjordingar var som bläckfiskar, vad skulle vi 'säga' till dem?".

Inte säkert att "de" tänker som oss

Symposiet kommer bland annat att diskutera de lingvistiska och kognitiva aspekterna av interstellär kommunikation. När det gäller kognitionsforskningen så har man den senaste tiden lärt sig mycket om hur vi använder vår hjärna och hur vårt språk kommit till. De är resultat av evolutionen här på vår jord.

– Hjärnans funktion och språket är en anpassning efter de fysiska, sociala, psykologiska och andra faktorer som människan genomlevt, säger David Dunér, koordinator på Pufendorfinstitutet. Man kan hävda att dessa egenskaper är väldigt miljöberoende.

Det ställer en del frågor när det gäller interstellär kommunikation. Vi kan inte förutsätta att andra varelser skulle tänka på samma sätt som vi.

– De här resultaten inom hjärnforskningen och kognitonsvetenskapen har växt starkt under de senaste 20 åren, och fanns alltså exempelvis inte när vi började ge oss på interstellär kommunikation. Man förutsatte då exempelvis att matematik och naturvetenskap skulle vara lika och förstås lika överallt. Men de är sannolikt väldigt beroende av kulturella och biologiska faktorer.

Symboler är kulturberoende

Symposiet kommer också att diskutera semiotik – hur man kan använda tecken och andra betydelsebärare för att kommunicera. Hur avläser vi tecken och andra symboler? Hur överförs mening inom exempelvis språket, inom bildmediet och inom musiken?

– Problemet ur ett interstellärt kommunikationsperspektiv är att vårt språk bygger på symboler som är tillfälliga konventioner vi gjort. Att bokstaven A ska uttalas som "a" och stå för det den gör är en konvention. Det betyder att meddelanden som bygger på symboler sannolikt är misslyckade, eftersom symbolerna är så kulturellt betingade.

Detta gäller i allra högsta grad våra första försök att skicka meddelanden till andra kulturer i rymden, bland annat med de guldplattor som följde med Voyager-sonderna. De bygger på en symbolisk överföring av information.

– Man antog då att "de" har samma synförmåga som vi, och att de kan utläsa någon mening ur dessa streck på skivan. Men så enkelt är det nog inte.

I symposiet deltar forskare från Sverige, USA och Tyskland, samt kompositören Håkan Lidbo.

Jordlika exoplaneter

En dryg vecka senare, den 13 maj, arrangerar Pufendorfinstitutet symposiet "Exoplanets: Past, Present, and Future". Det är ett heldagssymposium om exoplaneter, det vill säga planeter i andra solsystem.

För femton år sedan kände vi bara till planeterna i vårt eget solsystem. Nu känner vi till över 500 av dessa exoplaneter. Symposiet kommer att diskutera exoplanetforskningens utveckling. Var står vi idag inom exoplanetforskningen? Vilka upptäcker kan vi vänta det närmaste decenniet? Kommer vi snart att finna en jordliknande planet? Forskare från USA, Tyskland, Danmark och Sverige deltar. Bland annat kommer ESA:s svenske astronom Malcolm Fridlund att tala under rubriken "Studying exoplanets from space, now and in the future".

Malcolm Fridlund är ESA:s vetenskapligt ansvarige för satelliten Corot, som är ett projekt som leds av den franska rymdorganisationen CNES, medan ESA har försett satelliten med optiken till dess teleskop och har också testat satelliten. Corot spårar exoplaneter genom att se den mikroskopiska försvagningen av stjärnans ljus när planeten passerar mellan stjärnan och Corot.

Malcolm Fridlund deltar även i ESA:s studiegrupp för PLATO, ett föreslaget europeiskt rymdteleskop som ska leta efter planeter runt sollika stjärnor. Målet är att skicka upp PLATO 2017–2018.

Öppna för alla

Båda symposierna är öppna för alla utan registrering men i mån av plats. När det gäller symposiet om exoplaneter kan du som du vill vara säker på att få en plats och vill ha möjlighet att äta lunch kontakta David Dunér, Pufendorfinstitutets koordinator. Han nås på david.duner@kultur.lu.se. Kontakta honom senast den 10 maj. Har du frågor eller vill ha ytterligare information kan du få det på 046-222 09 61 eller 046-222 62 05.