Kirunaelever gör rymdexperiment åt ESA

Som två av tio lag har elever från Rymdgymnasiet i Kiruna valts ut för att delta i STRAPLEX. STRAPLEX står för STRAtospheric PLatform EXperiment. Organisationen hör hemma i Portugal och projektet erbjuder forskare möjligheten att skicka vetenskapliga experiment upp i stratosfären. Beroende på hur tunga experimenten är kan heliumballongen ta dem upp till 40 kilometers höjd.

Som ett specialprojekt driver STRAPLEX också ett studentprojekt, som utvecklats av Universitetet i Porto, Portugal, och ESA:s utbildningsavdelning. Där kan alla studenter mellan 16 och 28 års ålder som är medborgare i en av ESA:s medlemsstater och går på en skola i ett sådant land anmäla sitt intresse att delta.

Fokus på människan i rymden

De två lag som i första hand valts ut från Rymdgymnasiet är lag Northern fLight och lag Cupid's Modern Arrows.

Northern fLights experiment går under namnet "Astronaut = sjuk, deprimerad och trött?". Genom att sända upp blodprover till stratosfären och på så sätt utsätta dem för en miljö liknande rymdens hoppas de kunna lära sig mer om hur rymden påverkar människans hälsa.

Experimentet som Cupid's Modern Arrows vill skicka upp har de kallat "Kommer du fortfarande att älska mig efter en resa till rymden?". De vill skicka upp feromoner från fjärilar för att se om rymdmiljön påverkar dessa. Feromoner är en sorts biologiska molekyler som påverkar djurs beteende, bland annat den del av det sociala beteendet som har med attraktion att göra. Tidigare trodde man att det huvudsakligen var insekter som använde sig av feromoner. Men forskningen har visat att de kan ha betydelse även för människans beteende.

– Det är eleverna som hittat på hela experimentidén, säger Odd Minde. Alla förslagen fokuserade mycket på vad som händer med människan i rymden.

Förutom de två experimenten som valts ut så valdes laget The Nördz experiment ut som ett av två reservexperiment. The Nördz vill skicka upp mänskliga celler som innehåller virus för att undersöka om cellerna eller virusen påverkas av rymdmiljön. Förutom dessa tre lag deltog åtta andra lag från skolan i uttagningen.

Gymnasium med rymderfarenhet

Odd Minde är lärare, projektledare och rektorns högra hand på skolan. Han var också med och startade Rymdgymnasiet, som är en fristående gymnasieskola.

– Jag ger någon form av rubrik och lite ramar till experimenten, fortsätter han. Tekniska och miljömässiga ramar. Skulle jag ansvara för själva utformningen av experimenten själv skulle det kanske bli bättre, men nu engagerar eleverna sig mer.

Och eleverna är verkligen tända. De jobbar under sommarlovet och har kopplat in professorer, både svenska och utländska.

– De vill testa experimenten innan de skickas upp, och det kan vi inte göra på skolan, så då får de ta andra kontakter.

Projektet är inte något helt nytt för Rymdgymnasiet.

– Vi har deltagit i både ballong- och raketexperiment i flera år, så vi har en metodik för hur vi gör, berättar Odd Minde.

Lagen som valts ut åker efter midsommar ner till ESA:s teknikcentrum ESTEC i nederländska Noordwijk. Där ska de diskutera med de tekniker som ansvarar för de praktiska detaljerna kring ballonguppsändningen – tyngd, tekniska begränsningar och vilka modifieringar de måste göra.

Därefter bär det av tillbaka till skolan för att tillverka experimenten, något som eleverna och skolan också har hela ansvaret för. Under en vecka i september kommer eleverna sedan att resa till portugisiska Evora. Där ska ballongerna med de färdigbyggda experimenten släppas upp.

Fuglesangeffekten

Rymdgymnasiet i Kiruna är en fristående gymnasieskola, öppen för alla att söka till efter nian. Det var en efterfrågad skola redan innan Christer Fuglesangs uppdrag till den internationella rymdstationen, med dubbelt så många sökande som platser. Men efter Sveriges första astronaut gjorde sin rymdresa har trycket ökat ytterligare.

– Vi har 100 sökande till 32 platser i år, berättar Odd Minde. Det är en ökning med 44 procent sedan ifjol. Så vi ser helt klart en fuglesangeffekt. Vi tror att den kommer att hålla i sig också. Det är i alla fall vår bedömning från våra föräldra- och elevkontakter. Bland annat på grund av söktrycket ska vi ansöka om ett nytt program, med inriktning mot astrobiologi och astronautik.

Förutom Christer Fuglesang som inspirationskälla finns också den resa till Mars som ESA, NASA, Ryssland och andra rymdnationer och rymdorganisationer planerar för fullt inför. Och de elever som går Rymdgymnasiet nu och kommande år har förmodligen goda möjligheter att få uppleva att detta blir verklighet, och kanske några av dem till och med kommer att vara inblandad i projektet.

Det är en hyfsad dröm att kunna få se gå i uppfyllelse.