MAGIC söker svar på gamla frågor
Natten till den 10 januari genomfördes forskningskampanjen MAGIC (Mesospheric Aerosol – Genesis, Interaction and Composition) vid Esrange utanför Kiruna. Forskarna använder fyra raketer, en höghöjdsballong och den svenska forskningssatelliten Odin för att undersöka vad som händer när stjärnfall träffar vår atmosfär. Forskarna gjorde också parallella mätningar med markbaserade instrument.
MAGIC är ett raketprojekt som Rymdstyrelsen beställt från Rymdbolaget. Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU) står bakom projektet som genomförs i samarbete med amerikanska, tyska, kanadensiska och engelska forskare.
Det fanns inte mycket tid att spela med för att kunna samordna uppsändningarna med att satelliten Odin passerade området. Skjutfönstret för huvudraketen var endast 30 minuter. Raketen, som var en Orionraket, var 5,5 m lång, vägde ett halvt ton och nådde en höjd på 95 km. De tre övriga raketerna var betydligt mindre och bidrog med värdefull information om vädret högt uppe i atmosfären. De vetenskapliga instrumenten kom ned med fallskärm helt enligt planerna och kommer att bärgas under måndagen.
”Vi är mycket glada över att ha svenska forskare på basen igen, säger Sven Grahn, informationschef och teknisk direktör vid Rymdbolaget. ”Höghöjdsraketer är fortfarande det enda verktyget för att lösa vissa forskningsproblem kring processerna i den övre atmosfären”, säger han.
Det har länge varit okänt hur ett stjärnfall påverkar atmosfären. Det kommer in omkring 100 ton meteoritiskt material i atmosfären varje dag, det mesta i form av meteoriter som är mindre än 1 millimeter stora. Forskarna tror att detta inflöde ger upphov till mycket små dammpartiklar i mesosfären (den del av atmosfären som finns på 50–100 km höjd). Dessa dammpartiklar skulle i sin tur ge upphov till en lång rad olika fenomen: nattlysande moln, radarekon, jonkemi, den neutrala atmosfärens kemi, och skikt av metallatomer i atmosfären. Men ingen har än så länge bevisat att dessa partiklar verkligen finns.
"Vår atmosfär växelverkar på många olika sätt med solen och yttre rymden", säger Jörg Gumbel, forskare på MISU. "På många områden vet vi fortfarande för lite om hur detta samspel egentligen fungerar. Det känns väldigt bra att kunna genomföra ett raketexperiment som studerar en av dessa grundläggande frågor direkt på plats i mesosfären."
Målet med MAGIC-projektet är att samla in dammpartiklar och bestämma deras storlek, sammansättning och höjdfördelning i mesosfären. Hur vinden transporterar partiklarna och vilken elektrisk laddning de bär är också intressant. Vattenångans fördelning kan avslöja luftrörelserna och den mäts med en så kallad optisk hygrometer som MISU har utvecklat.
MAGIC sluter en cirkel i svensk rymdforskning. I augusti 1962 sändes en raket upp från torpet Kronogård i Norrbotten för att samla in partiklar från nattlysande moln. Många forskare är intresserade av nattlysande moln eftersom de har förknippats med globala klimatändringar. När raketen från Kronogård sköts upp trodde man att nattlysande moln består av kosmiskt stoff. Men inga sådana partiklar kunde samlas in då.
”Nu, 42 år senare, kanske vi får svar på de frågor som denna tidiga raket sökte svaret på”, säger Jörg Gumbel. "Idag vet vi att nattlysande moln består av is, men vi tror fortfarande att meteoritiska kärnor behövs för deras tillkomst. Dessa mycket små kärnor försöker vi nu att samla in med MAGIC-raketen. Finns de verkligen? Det blir mycket spännande att se. Dessa frågor har varit obesvarade för länge."
För mer information kontakta:
Sven Grahn, informationschef och teknisk direktör vid Rymdbolaget
Telefon: 08-627 62 00 eller 070-344 38 44
Johanna Bergström-Roos, PR&Information på Esrange
Telefon: 0980-720 24 eller 070-544 60 21
Jörg Gumbel, forskare på MISU, Stockholms universitet
Telefon: 0980-720 00 (vxl)
