Minisatelliten ingen intellektuell lättviktare
NanoSpace-1 är världens första satellit, som från grunden byggs av mikrosystem. Detta arbete kräver extrem miniatyrisering och ett nytt sätt att bygga. Forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum vid Uppsala universitet ska bygga satelliten, som väger under 10 kg. Den ska enligt planerna skjutas upp i slutet av 2006.
- För oss är NanoSpace-1 vår stora utmaning, en möjlighet att visa styrkan hos vår teknikutveckling, säger professor Lars Stenmark vid centrumet.
Nanospace-1 använder paneler av kisel, som byggstenar i satellitskrovet. Dessa paneler innehåller elektronik och mikrosystem för alla satellitens funktioner. Det är detta som är nyckeln till satellitens litenhet – den är inte större än en vanlig persondator.
Projektet är till stora delar en teknikdemonstration. Syftet är att visa att mikrosystemen fungerar i rymdapplikationer av den här typen. En av flera spektakulära detaljer med Nanospace-1 är satellitens mikroraketmotor.
- Den tvingar upp gas i överljudsfart genom mikroskopiskt små munstycken. Motorn alstrar kraft med mikronewtonprecision, berättar teknologi doktor Johan Köhler, som är ställföreträdande projektledare för Nanospace-1.
Motorns kraft gör att den kan hålla en extrem precision. Detta möjliggör framtida precisionsanalyser.
På grund av satellitens litenhet blir uppskjutningskostnaderna också låga. Tanken är att Nanospace-1 ska monteras på en större satellit när den skjuts upp och kan på det här sättet åka snålskjuts upp i rymden.
Rymdstyrelsen fattade strax innan årsskiftet beslutet att satsa 10 miljoner kronor för den fortsatta utvecklingen av projektet. ESA är också med och finansierar projektet, som beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor.
- Stödet är förstås ett erkännande för oss och bekräftar att vi ligger i den absoluta forskningsfronten inom detta område, säger Johan Köhler vid Ångströms rymdtekniska centrum vid Uppsala universitet.
