Agency

Node-3 och Cupola: Europeisk teknik hjälper till att slutföra ISS

08/02/2010 466 views 0 likes

ESA PR 02-2010 Rymdskytteln Endeavour sändes upp kl 10:14:08 svensk tid idag och är på väg till den Internationella rymdstationen ISS med två sofistikerade europeiska moduler: Node-3, som kallas Tranquility, och Cupola. Installationen av modulerna innebär att den icke-ryska delen av ISS är färdig. I och med det är mer än en tredjedel av stationens trycksatta delar utformade och byggda i Europa.

Node-3 utgör en del av ESA:s kompensationsavtal med NASA för Columbus-laboratioriet. Avtalet innebär att ESA tillhandahåller de två anslutningsnoderna Node-2 och Node-3, samt ytterligare avancerad laboratorieutrustning och tjänster. I utbyte sände NASA upp Europas Columbus-laboratorium till ISS i februari 2008.

Node-3 welcoming ceremony at NASA's Kennedy Space Center, Florida

Thales Alenia Space i Italien utvecklade Node-3. Utvecklingen baserades på erfarenheten som den italienska rymdorganisationen ASI och Thales Alenia Space i Italien byggde upp genom att utforma och bygga Nod-2 och de MPLM-moduler (Multipurpose Logistics Module) som används för att transportera nyttolast till ISS. Node-2 och -3 byggdes av europeisk industri under ledning av Thales Alenia Space i Italien.

Cupola täcks av ett separat kompensationsavtal med NASA i utbyte mot att NASA sänder upp och hämtar fem av ESA:s nyttolaster. Även Cupola är byggd av europeisk industri, med Thales Alenia Space i Italien som primär kontraktinnehavare.

Node-3 kommer att ge mer utrymme för utrustning och även mer utrymme åt astronauterna. Observationsmodulen Cupola är den största och mest komplexa fönsteranordning som någonsin skickats upp i rymden. Den kommer att finna sitt hem på den del av Node-3 som är vänd mot jorden. Cupola kommer att ge en unik utkiksplats för att observera jorden och för instrument som studerar atmosfäriska fenomen som påverkar klimatförändringar.

– Jag är stolt över att se europeisk teknik i centrum av det största och fredliga internationella projekt som någonsin har genomförts. – Nu har vi ett ansvar som är minst lika stort som vad vi har åstadkommit, sade Simonetta Di Pippo, ESA:s chef för bemannade rymdfärder. – Ansvar att fortsätta och förbättra användningen av detta unika laboratorium till mänsklighetens fromma, och för att bygga vidare på den kunskap det har gett oss, för att stötta den europeiska industrins konkurrenskraft och Europas roll i framtida rymdforskningsprojekt.

Bättre livsuppehållande system för ISS

Node-3 skiljer sig avsevärt från de övriga. Det är den mest komplexa trycksatta enheten på ISS, med många fler förmågor än vad som ursprungligen var planerat. Den kommer att hysa en sofistikerad utrustning för livsuppehållande system. En del av detta kommer från den amerikanska laboratoriummodulen Destiny. Därmed blir det mer plats för vetenskaplig utsrustning i Destiny.

Node-3 kommer att bli hjärtat i stationens livsuppehållande system, genom att avlägsna koldioxid, generera syre och återanvända vatten. Den kommer att hysa en extra toalett och träningsutrustning för en besättning på upp till sex personer.

Cupola kommer att användas av besättningen för att sköta stationens robotarm, övervaka dockning av den automatiska transportfarkosten (ATV) och andra inkommande farkoster, hjälpa till vid rymdpromenader och göra vetenskapliga observationer. Den har även en viktig funktion som avslappningsutrymme med panoramautsikt: en av de mest njutbara upplevelserna ombord på stationen är att titta ner på jorden eller upp på stjärnorna.

ISS är avsedd att vara i drift i mer än 10 år

Med bara fem skyttelflygningar kvar för att slutföra monteringen av ISS är den här uppsändningen en viktig milstolpe, inte bara för stationen och internationellt samarbete, utan även för Europa. I och med Nod 3 och Cupola är Europas utvecklingsprogram för ISS avslutat. Det här uppdraget är på många sätt en fortsättning på de insatser som började för mer än två år sedan, när Nod-2 sändes upp till ISS som den första, ESA-byggda, permanenta trycksatta enheten och fortsatte den 11 februari 2008 med Europas Columbus-laboratorium.

Sedan dess har Europa skördat vetenskapliga resultat och förvärvat driftserfarenhet tack vare denna permanenta utpost i rymden. Erfarenheten med ISS utgör en solid grund för Europas väsentliga roll i framtida bemannade rymdfärder. Med omfattande erfarenhet av internationellt samarbete, med en sjudande vetenskaplig gemenskap, ivrig att utnyttja dessa forskningsmöjligheter och en rymdindustri som har demonstrerat sin förmåga att utveckla och färdsätta rymdfarkoster så är Europa väl förberett att ta sig an och ge sig ut på nya uppdrag. Europa har även börjat utveckla ett nytt transportsystem som kommer att göra en hel uppdragscykel från uppsändning till landning möjlig: Advanced Re-entry Vehicle.

Nästa ESA-astronaut på ISS kommer att bli Roberto Vittori. Han är medlem av STS-134-besättningen som enligt planerna ska sändas upp den 29 juli. Uppdraget kommer att föra med sig ett viktigt vetenskapligt instrument, den magnetiska spektrometern Alpha Magnetic Spectrometer. Den kommer att hjälpa astronomer att förstå universums ursprung genom att leta efter anti-materia och mörk materia samt att mäta kosmisk strålning.

Efter det kommer ESA-astronauten Paolo Nespolis sexmånaders uppdrag på ISS att börja i november 2010. Han kommer att tjänstgöra som flygtekniker på expeditionerna 26 och 27.