Ny planet kan vara storebror till Jorden

Astronomer vid det europeiska sydobservatoriet, ESO, har upptäckt ytterligare en i raden av planeter som kretsar kring en stjärna, en så kallas exoplanet. Dessa upptäckter är ganska vanliga nuförtiden, och brukar inte väcka någon större uppmärksamhet.

Det har dock denna planet gjort. Den är den första upptäckta som ligger inom sin stjärnas lagom varma zon. Den kan dessutom ha en fast yta som jorden, och alltså inte vara en gasjätte, som i princip alla andra exoplaneter. Denna kombination av egenskaper gör att det skulle kunna finnas flytande vatten på planetens yta, och den skulle kunna vara hem till liv likt vårt.

Ett år på två veckor

Planeten går under beteckningen Gliese 581c. Namnet kommer sig av att den cirklar kring stjärnan Gliese 581. Planeten är den tredje astronomerna upptäckt runt stjärnan, därav c:et i namnet. Gliese 581 är en liten, anspråkslös röd dvärg. Astronomerna har uppskattat massan till en tredjedel av solens, och den är ungefär en hundradel så ljusstark som solen. Den ligger bara drygt 20 ljusår från solen, och är med det den 87:e närmaste upptäckta stjärnsystemet.

Den nyupptäckta planeten ligger mycket nära sin sol, och går ett varv runt den på bara tretton dagar. Närheten gör att den trots dess sols blygsamma ljusstyrka kan ha en yttemperatur nära jordens. Astronomerna har beräknat temperaturen till mellan 0 och 40°C.

Tung tillvaro på Gliese 581c

Även om Gliese 581c kan vara den mest jordlika planet som någonsin upptäckts runt en annan stjärna så är den också olik jorden på flera sätt. Den är ungefär fem gånger så tung som jorden och 1,5 gång så bred. Det gör att gravitationen på ytan är betydligt större än på jorden. Om astronauter någonsin landar där behöver de en rejäl vända i styrketräningslokalen först.

Dessutom vänder den med största sannolikhet alltid samma sida mot sin sol, på samma sätt som vår måne alltid vänder samma sida mot jorden. Skälen är desamma: dragningskraften från centralkropparna – i en fallet Gliese 581 och i det andra jorden – har bromsat upp rotationen tills rotationsperioden är lika lång som omloppstiden.

Detta skulle kunna ställa till problem med temperaturfördelningen på ytan. Månen är i snitt ungefär lika varm som jorden, men under den två veckor långa dagen blir det 100° varmt, och under den lika långa natten blir det 100° kallt.

– Men hur temperaturfördelningen på Gliese 581c ser ut beror på om planeten har en atmosfär, hur tät atmosfären i så fall är, och vad den består av, säger René Liseau, astronom vid Stockholms universitet.

Detta är information som tekniken inte förmår ge astronomerna ännu.

Nya satelliter ska ge säkrare besked

René Liseau forskar på hur stjärnor och planeter bildas. Även om han också är entusiastisk för upptäckten av Gliese 581c så är han också lite försiktig i tolkningen av mätningarna. Det handlar trots allt om mätningar av hur planeten får stjärnan att wobbla i sin rörelse, och en så liten planet så nära inpå sin stjärna påverkar inte dess rörelse mycket.

– De har gjort fantastiska framsteg, men man är nu nog mycket nära gränsen för vad man kan göra med denna teknik. Därför väntar vi med spänning på resultaten från Corot.

Corot är en satellit som skickades upp av den franska rymdstyrelsen CNES och ESA i december 2006. Satelliten ska mäta den mikroskopiska fördunkling hos en stjärna som sker när en planet som cirklar runt stjärnan passerar framför den. Instrumentet är känsligt nog för att kunna upptäcka jordlika planeter, även om det måste ha en större massa än jorden för att deras påverkan ska synas. Corot har i dagarna upptäckt sin första planet, en gasjätte runt en stjärna i stjärnbilden Enhörningen.

NASA:s Kepler är en liknande satellit som är planerad att skickas upp i november 2008.

– Jag tror det är för tidigt att säkert säga att det verkligen rör sig om en jordliknande planet, menar René Liseau. Datan är helt enkelt inte tillräcklig. Därför bör man nog vara försiktig med vilka slutsatser man drar.

Mäktig syn

Hur det ligger till med ytan, atmosfären och deras beskaffenhet får vi kanske veta betydligt mer om när satellitsystemet Darwin skickas upp, sannolikt runt 2020. Darwin är ett rymdteleskop av en ny typ, och som ser oerhört mycket skarpare än allt annat som tidigare tillverkats. Med Darwin hoppas astronomerna att direkt kunna se planeter som cirklar kring andra stjärnor. Man räknar också med att Darwin ska kunna ta spektrum av dessa planeter i det infraröda området. På så sätt ska det gå att mäta vilka gaser en eventuell atmosfär består av. Hittar astronomerna vattenånga och syre exempelvis, så är det ett mycket gott tecken på att det finns liv på planeten.

Om det finns en fast yta, där varelser blickar upp mot himlen på Gliese 581c så skulle solen på deras himmel vara något helt annat än den vi kan se. Den skulle vara djupt orangeröd, och på grund av det korta avståndet skulle den se tio gånger större ut än solen gör på vår himmel.