Rymdbolaget kan få skjuta prick på domedagsasteroider
Ett nedslag av en asteroid eller komet på jorden skulle vara katastrofalt bortom all föreställningsförmåga. Därför utreder nu ESA om det går att avvärja ett sådant hot genom att krascha en satellit i en hotande rymdbumling. Det svenska Rymdbolaget är ett av de företag som ESA kontaktat för att delta i utvärderingen.
I filmer som Deep Impact och Armageddon illustrerade Hollywood med sedvanlig dramatik och spektakulära specialeffekter hotet från en komet eller asteroid. Bakom de påhittade scenarierna i filmerna finns dock en krass verklighet: Förr eller senare kommer en stor himlakropp att kollidera med jorden. Om detta skulle detta inträffa inom en någorlunda snar framtid är det en grov underdrift att påstå att effekterna skulle bli katastrofala.
Sibirien 1908
Skulle exempelvis den nyligen upptäckta 2004 VD17 faktiskt krocka med jorden 4 maj 2102 skulle den knappt kilometerstora asteroiden vid nedslaget frigöra en energi motsvarande ungefär 15 000 megaton TNT, vilket motsvarar en miljon hiroshimabomber. Risken för detta är inte stor, men forskarna beräknar den till 1 på 2 000.
Helt säkert är 2004 VD17 inte den enda liknande risken. Det senaste dokumenterade nedslaget var 1908, när en mindre bit av en komet exploderade ovanför den sibiriska tajgan och fällde skog över ett 2 000 kvadratkilometer stort område. Även denna bara tiotalet meter stora kometskärva hade dock fullständigt jämnat exempelvis Moskva med marken med hundratusentals eller miljoner dödsoffer som resultat om det velat sig riktigt illa. Sedan en tid har det pågått diskussioner om hur man skulle kunna avvärja ett sådant hot, diskussioner som nu resulterat i ett projekt som det svenska Rymdbolaget är inblandat i.
Designstudier
Ungefär vart 40-miljonte år träffas jorden av en himlakropp som är tillräckligt stor för att dramatiskt ändra livsförutsättningarna på planeten.
– Även om det inte är särskilt ofta så är effekterna så katastrofala att man nog vill kolla att man har möjligheten att avvärja ett sånt hot, säger Peter Rathsman på Rymdbolaget.
Europarådet uppdrog därför 1996 åt den europeiska rymdstyrelsen ESA att studera problemet som en del i en "långsiktig global strategi för förhindra ett eventuellt nedslag". Detta följdes snart av liknande önskemål från andra organisationer, som FN och OECD.
ESA la därför ut ett antal utvärderings- och missionsstudier. Den preliminära fasen av dessa var avslutat i juni 2004, och en expertpanel utsedd av ESA rekommenderade att projektet skulle få högsta prioritet för ett genomförande. Nästa steg är att industrin tar fram olika designlösningar. Det svenska Rymdbolaget ingår i ett av tre industriella team som utvalts av ESA för detta.
Jaga asteroider istället för väderkvarnar
Missionen har fått namnet Don Quijote och är tänkt att bestå av två farkoster. Den ena, Hidalgo, ska med hög hastighet kollidera med asteroiden, medan den andra, Sancho, ska anlända tidigare till samma asteroid och stanna i dess närhet före och efter kollisionen för att mäta asteroidens position, form, massa och gravitationsfält. I den industrigrupp Rymdbolaget deltar i har de huvudansvaret för farkosten som ligger i bana runt asteroiden, Sancho.
– Än så länge är det en möjlighetsstudie för att se om grundkonceptet håller, säger Peter Rathsman, som är ansvarig för projektet på Rymdbolaget. Det handlar trots allt om att banka in i en asteroid som väger kanske 1 miljard ton med en satellit som väger 300 kilo. Vi måste bevisa att det kan påverka banan tillräckligt.
Tillräckligt i detta sammanhang innebär att man ett år efter kollisionen ska ha flyttat banan mellan 10 och 100 km. Detta betyder tunga beräkningar och mycket simuleringar.
– Det här är inte trivialt att räkna på. När man smäller in i en asteroid på det här sättet kan mycket inträffa. Det kan ge upphov till en chockvåg som går tvärs igenom asteroiden och ger upphov till en rökpuff på andra sidan till exempel. I så fall försvinner en del rörelseenergi den vägen och effekten på banan bli mindre.
Det är en sådan chockvåg som man misstänker är upphovet till de "hav" som finns på hitsidan månen. Forskarna tänker sig att en förhållandevis stor himlakropp drämde in i månens baksida, vilket orsakade en chockvåg genom månen, och när den nådde månens framsida gav det upphov till ofantliga lavaflöden.
Beslut tidigast 2008
Visar studien att det går blir det ett beslut om genomförande.
– Kan vi teoretiskt visa att konceptet funkar så vill man nog göra ett provskott, som en slags validering av studierna och grundmetodiken.
Detta beslut tror Peter Rathsman blir tidigast 2008.
Farkosterna bygger på teknik som är väl etablerad, bland annat Rymdbolagets erfarenheter från SMART-1 och den pågående utvecklingen av Prismasatelliterna. Går allt som planerat ska ESA skicka upp Sancho är 2011 och Hidalgo 2016.
