Rymden tjänar Europas medborgare

ESA försöker att sträva efter att nå sina mål i ett allt närmare samarbete med EU. Det är en följd av Europas stärkta betydelse inom världspolitiken och det faktum att rymden har blivit erkänd som ett strategiskt verktyg för att genomföra policy och för att förbättra livskvaliteten på jorden.

ESA försöker att sträva efter att nå sina mål i ett allt närmare samarbete med EU. Det är en följd av Europas stärkta betydelse inom världspolitiken och det faktum att rymden har blivit erkänd som ett strategiskt verktyg för att genomföra policy och för att förbättra livskvaliteten på jorden.

Detta ESA-rådsmöte på ministernivå är mycket viktigt för att ge riktlinjer till och konsolidera utvecklingen av den allmänna rymdsektorn. Mötet bekräftar också det mandat som ESA har att gå vidare i riktning mot att bli EUs rymdorgan. Mötet kommer också att fatta beslut i frågor om specifika verksamheter som kommer att skapa kunskap och tjänster till nytta för allmänheten och säkra Europas ställning i rymden. På så sätt kommer Europa att kunna utnyttja de möjligheter som denna ställning ger fullt ut på lång sikt.

Mötet kommer att resultera i politiska mål och planer för framtiden sammanställt i en resolution som heter “Space serving European citizens” (Rymden i Europas medborgares tjänst).

ESA-mötet kommer att fatta beslut om den närmaste femårsperioden som angår sju områden:

Resursnivå för 2002–2006

Jordobservation

Telekommunikation

Bemannade rymdfärder

Bärraketer

Auroraprogrammet

Rymdteknik

Resursnivå för 2002–2006

ESAs ministermöte i november kommer att komma överens om hur mycket resurser som ska beviljas för 2002–2006. Resurserna delas in i den generella budgeten och i det vetenskapliga programmet.

Den generella budgeten täcker de administrativa kostnaderna, teknisk verksamhet som den grundläggande allmänna forskningen (General Studies) och det teknologiska forskningsprogrammet (Technological Research Programme). Den omfattar också Earthnet och utbildning.

Det allmänna forskningsprogrammet (General Studies) förbereder nya uppdrag i rymden. Programmet förbereder också ärenden som gäller finansiering och godkännande av nya icke-obligatoriska projekt och det stödjer även ESAs utveckling genom att analysera och pröva nya arbetsmetoder. Rymdvädertillämpningar och “the Grid” (efterföljare till World Wide Web) är andra exempel ur det allmänna forskningsprogrammet.

Det teknologiska forskningsprogrammet möjliggör framtida uppdrag i rymden genom att bedöma potentialen hos framtidens tekniker och genom att demonstrera rimligheten i ESAs framtida rymdprojekt. Programmet samordnar också utvecklingen med de nationella rymdorganen.

Tekniköverföringsprogrammet stödjer verksamheten att föra ut utvecklad rymdteknik i hela det europeiska samhället, med målet att anpassa dem till marknadsekonomin.

Vetenskapsprogrammet är ryggraden i ESAs programskelett. Det skapar kunskap och spelar därmed en nödvändig roll i det kunskapsbaserade samhället. Programmets tidigare, mycket lyckade, uppdrag har gjort ESA till ledare eller delade ledare med NASA inom de flesta rymdforskningsområden.

Jordobservation

Jordobservation och fjärranalys ger unika och kostnadseffektiva beslutsunderlag inom många områden. Ministrarna på ESAs novembermöte kommer att besluta om två jordobservationsprogram.

För det första gäller det den andra perioden av EOEP-2 (Earth Observation Envelope Programme). Det gäller perioden 2003–2007. För det andra gäller det första delen av jordbevakningsprogrammet Earth Watch, vars uppdrag kommer att starta mellan 2002 och 2006. Jordbevakningsprogrammet kommer att hanteras som ett icke-obligatoriskt program.

Några av de första tillämpningarna inom jordobservation som ska prioriteras är:

meteorologi

GMES

högupplösta bilder

Telekommunikation

Tre fjärdedelar av alla satelliter är telekommunikationssatelliter. De har strategisk betydelse för Europa. Åtta typer av projekt har identifierats för att ytterligare öka den europeiska industins konkurrenskraft inom satellitkommunikation. Flera av dem innebär förlängningar eller förstärkningar av redan pågående projekt. De åtta projekttyperna är:

Interaktiv multimedia

Användarområdet

Mobila tjänster

Standardisering och förberedande verksamhet

Teknik

Utveckling av en stor plattform

Demonstrationsplattformar i omloppsbana

Demonstrationer av länkar mellan satelliter

Galileo är ett exempel på telekommunikationsprojekt i samarbete mellan ESA och Europakommissionen. Galileo är ett nätverk av satelliter som , när det är färdigt, kommer att ge Europa säkra och oberoende tillämpningar av ett navigationssystem med kvaliteter som överträffar både det amerikanska GPS och det ryska Glonass-systemet.

Bemannade rymdfärder

Utvecklingen av Europas bidrag till den internationella rymdstationen närmar sig sitt slut. Nu när verksamheten på stationen har startat kommer Europas verksamhet under den närmaste femårsperioden att fokusera på förberedelser för att utnyttja rymdstationen och att utnyttja de europeiska delarna för grundläggande och tillämpad forskning. Att bibehålla Europas kapacitet för bemannade rymdfärder är också en viktig strategisk aspekt av att använda rymdstationen.

Bärraketer

Europas rymdstrategi slår fast att oberoende tillgång till rymden är själva grunden för rymdtillämpningar och relaterade tjänster. Strategin betonar att Arianeraketernas konkurrenskraft på världsmarknaden är nyckeln till att göra så att regeringarna har råd med den oberoende tillgången till rymden.

Tillgången till en uppsändningsplats säkras genom att fortsätta CSG-programmet (Centre Spatial Guyanais/Guiana Space Centre). Ministrarrna kommer på mötet att ta ställnig till ett nytt förslag för att täcka de fasta kostnaderna för CSG under perioden 2002–2006.

Auroraprogrammet

Auroraprogrammet syftar till att utveckla en europeisk, långsiktig plan för utforskning av himlakroppar i vårt solsystem, i synnerhet de där det är möjligt att hitta spår av liv.

Det färdiga programmet kommer att innehålla två huvudsakliga uppdrag, s.k. flaggskepp. De kommer antingen att mjuklanda på någon himlakropp eller återföra prover. Ett bemannat uppdrag kommer också att genomföras. Programmet innehåller också s.k. arrowuppdrag med mycket kort utvecklingstid och begränsad budget. Dessa uppdrag ska användas för att demonstrera nya tekniker eller för att utnyttjas som nyttolast på andra europeiska eller internationella raketer.

Rymdteknik

En stark grund inom teknologi är en förutsättning för det europeiska oberoendet i rymden och för att utveckla innovativa och konkurrenskraftiga tillämpningar och tjänster till nytta för de europeiska medborgarna.

Rymdteknikprogrammens prioriterade mål inom forskning och utveckling är:

Att stärka och bredda teknologigrunden för att förstärka Europas oberoende i rymden

Att stödja utvecklingen av teknikinnovationer

Att utföra forskning och utveckling som bäst minskar kostnader, ökar konkurrenskraft, tillväxten och antal arbetstillfällen

Att behålla kompetens och bidra till att bygga upp ett europeiskt rymdforskningsområde.

Vill du läsa en utförligare beskrivning av de olika programmen och vad ministrarna har att ta ställning till? Besök gärna länken nedan:

Space serving European citizens