"Rymdindustrin är viktig för Sverige"

Det var inte bara forskare och ingenjörer och andra representanter för de högre celesta sfärerna som förgyllde talarstolen under årets Rymdforum. Från de högre politiska sfärerna fanns också Jöran Hägglund. Inte KD-ledaren med ett förnamn som börjar på G, men väl statssekreteraren på Näringsdepartementet.

Han menade att i den globaliserade ekonomin är det viktigt för både varor och tjänster med det höga kunskapsinnehåll som rymdindustrin står för.

– Rymdindustrin är därför viktig för den svenska styrkepositionen som kunskapsland, och bidrar i allra högsta grad till denna position. Den svenska rymdindustrin har också klarat sig bra när det gäller att få internationella kontrakt. Det är ett tydligt styrkebesked. Den typ av kunskapsintensiv industri som rymdverksamheten representerar är nödvändig för Sverige.

Kunskap och teknik

Sverige satsar som helhet närmare fyra procent av BNP på forskning och utveckling, berättade Jöran Hägglund. Relativt mycket av detta står dock industrin för, medan den offentliga delen är motsvarande relativt låg, något som länge varit föremål för debatt. Får man tro Jöran Hägglund tänker nu regeringen ta åtminstone ett litet steg för att bringa mer balans i finansieringen.

– Vi behöver förstärka de offentliga resurserna till forskningen för att kunna behålla vår framskjutna position, markerade Jöran Hägglund.

Han menade att det även kommer att göras särskilda satsningar i vissa sektorer, och att rymdverksamheten är en viktig del i regeringens satsningar.

– Det saknas inte intressanta projekt; det gäller både nationellt och internationellt.

Han menade dock att det även finns saker att göra för att förbättra utbytet av den svenska forskningen.

– Vi måste bli bättre på att kommunicera, på att förbättra kunskapsöverföringen.

Han pekade också på den oerhört viktiga roll som teknik kommer att ha när vi ska ställa om energi- och transportsystemen. Då krävs att vi kan mobilisera alla resurser på effektivast möjliga sätt.

Han pekade även på att kommuners och myndigheters användning av satellitdata har ökat. Dessa data används bland annat konkret inom jordbruk och skogsbruk.

Christers år

Jöran Hägglund konstaterade att året som gått präglats av Christer Fuglesang.

– Detta kommer även på sikt att vara till gagn för svensk rymdindustri och rymdverksamhet. Inte minst har Christer Fuglesang väckt intresset för teknik och naturvetenskap hos ungdomen.

Han var dock trots Christer Fuglesangs triumftåg kors och tvärs genom riket lite skeptisk till att satsa stora resurser på bemannade rymdfärder.

– Det finns kanske andra områden där nyttan är större. Men de bemannade rymdfärderna är spektakulära och väcker människors intresse.

Internationella samarbeten

Han nämnde Odin, Smart-1, Prisma och bärraketer som lysande exempel på internationella projekt som visar upp vad Sverige kan.

– Internationella samarbeten är en hörnsten för utforskningen av rymden och utvecklingen av rymdindustrin. Självklart ska Sverige delta i dessa internationella samarbeten. Den tiden är nog förbi när enstaka nationer kunde gå sin egen väg och när nationer tävlade om att komma först.

Rymden växer också i strategisk betydelse för den europeiska utvecklingen, menade Jöran Hägglund.

– Tyngdpunkten i Europa är på behoven och tillämpningarna – vad som händer på jorden, stöd för navigation och hjälpinsatser. Påvisbar nytta.

Utvecklingen inom den europeiska rymdindustrin verkar även gå mot ett närmare samarbete mellan den europeiska rymdorganisationen ESA och EU.

– Det verkar ju som om ESA och EU nu kommit fram till en samsyn om rymdverksamheten. Där ska Sverige vara med och spela en aktiv roll.