Rymdkurs sommarsuccé igen

För 3:e året har har Umeå Universitet bedrivit en sommarkurs i bemannad rymdfart, i Umeå självt och i vår nordliga rymdmetropol Kiruna. Där fick studenterna lära sig mer om rymdmiljöns effekter på människokroppen, rymddräkter, livsuppehållande system och astronautträning.

Bland annat finns ett datorbaserat laboratorium där de kan simulera strålningens effekter på astronauterna på den internationella rymdstationen. De får också lära sig mer om hur uttagsprocessen för astronauter går till, och hur astronautträningen sedan ser ut. Givetvis finns även bemannade resor till Mars på programmet, och även en titt på eventuell framtida rymdturism. Studenterna fick också en inblick i de tekniska utmaningarna i att skicka upp människor i rymden.

Populärare än någonsin

De 52 studenterna kom från Sverige, Portugal, Storbritannien, Tyskland, Polen, Rumänien, Italien, Ryssland och Spanien.

– I år kunde vi faktiskt inte ta in alla som sökte, berättar Carol Norberg, forskare på Institutet för Rymdfysik i Kiruna och som i år var huvudansvarig för själva utbildningen. Det var första gången. Det är ovanligt för universitetskurser nuförtiden, särskilt i naturvetenskap.

Kursen är en 5-poängs universitetskurs (7,5 akademiska Euro Credits) som ges av Umeå universitet, med ett visst stöd från ESA. Kursen ska ge studenterna en inblick i rymdverksamheten i Europa i dag och i de bemannade rymdfärdernas historia. Kursen är i första hand inriktade mot naturvetar- och civilingenjörsstudenter, men även medicinare och lärare med ett intresse för rymdteknik och andra intresserade kan – och har – sökt kursen.

– I år hade vi faktiskt en anställd från universitetet, en administratör, som gick kursen. Det var lite ovanligt, skrattar Carol Norberg. Alla som gick kursen var väldigt nöjda.

Meriterade lärare

Förmodligen finns ingen universitetsutbildning i Sverige som kan ståta med en så illuster skara lärare som Kirunas Space Camp. ESA-astronauten Gerhard Thiele föreläste om den europeiska astronautkåren och om rymdskytteln, Hansulrich Steimle, tidigare chef för bemannade rymdoperationer vid det tyska rymdcentret talade om astronautyrket och om bemannad rymdfart, Charlotte Beskow från ESA berättade om ESA:s automatiserade transportfarkost ATV som inom kort ska börja frakta förnödenheter till den internationella rymdstationen, och hennes kollega från ESA:s teknikutvecklingscentrum ESTEC pratade om det Mars-bilsprojekt han leder under ESA:s ExoMars-projekt.

Där fanns också dag Linnarson från Karolinska institutet som forskar på tyngdlöshetens effekter på människokroppen och Ingemar Skoog, en framstående expert på ryska rymddräkter. Och givetvis Sveriges egen astronaut, Christer Fuglesang, även om han denna gång bara kunde delta med teknikens hjälp, i en videokonferens.

– Christer är ju hedersdoktor vid Umeå universitet, så det hade givetvis varit extra roligt att ha honom där. Men alla vill ha honom på allt, så vi hade tur ändå som hade möjlighet till videokonferensen.

Där fick eleverna ställa frågor om saker de hört under kursens gång, exempelvis om vad som händer i kroppen under rymdpromenader.

– Christer var nog tillsammans med Gerhard Thiele kursens höjdpunkt för många, berättar Carol Norberg.

Autentiska övningar

I kursen ingår både teoretisk undervisning och praktiska övningar och laborationer. I en av laborationerna får studenterna hänga fastspänd i en 'Space ball' som kan rotera kring alla sina tre axlar. Sedan mätte eleverna puls, ögonrörelser och annat för att se hur försökspersonen reagerade.

Bland annat arbetade studenterna under kursen med ett projekt för att ta fram ett program för rymdforskningen under studenternas livstid.

– De skickade satelliter till Europa för att söka liv under isen där, de planerade månbaser, bemannade uppdrag till Mars. Hur konstruerar man det livsuppehållande systemet för en sådan resa? De hade verkligen plockat upp idéer och tillämpade det de lärt sig.

Vildmarksläger

Kursens två första veckor tillbringade eleverna i Umeå. Sedan bar det av till Kronogård mellan Älvsbyn och Jokkmokk, platsen för de första Svenska rymdskotten på 60-talet. Raketerna från Kronogård utforskade de nattlysande molnen, ett naturfenomen precis vid randen till rymden som nu anses vara en indikator på klimatförändringar.

I Kronogård övernattade studenterna och kunde delta i invigningen av ett minnesmärke i form en autentisk raket monterad på en startramp över de sjutton raketer som sändes upp från Kronogård somrarna 1962–1964 innan rymdforskningen flyttade till Esrange. Den står uppställd vid den ursprungliga startplatsen i det som numera är ett vildmarksläger. I Kronogård fick studenterna sedan bo på vildmarkslägret.

– Det var oerhört populärt! Mer än jag trott.

Men möjligheterna att basta och bada i fjällvatten är väl begränsade i det urbaniserade central- och Sydeuropa, så studenternas uppskattning är kanske förståelig.

Efter helgen i Kronogård bar det av till Kiruna för den sista veckan, som avslutades med en tentamen.