50 år sedan Sputnik

Den som vill se en raket som den som sände upp Sputnik-1 kan åka till det Allryska utställningscentret i Moskva
4 oktober 2007

Idag, den 4 oktober 2007, är det på dagen 50 år sedan Sputnik blev den första artificiella satellit som gick i bana runt jorden. Den blev också startskottet till en febril rymdverksamhet i hela västvärlden, och ledde både till människans första steg på en annan himlakropp och till bildandet av den europeiska rymdorganisationen ESA.

För exakt 50 år sedan, den 4 oktober 1957, steg det som skulle bli världens första satellit till väders. Starten skedde från robottestbasen Tjuratam – det som senare skulle bli kosmodromen Bajkonur – i den dåvarande sovjetrepubliken Kazakstan.

En fotnot i Pravda

Uppskjutningen av Sputnik-1 sågs till en början inte som någon särskilt viktig händelse i Sovjetunionen. Sputnik förärades bara några rader i nästa dags Pravda. Så uppfattades den dock inte i övriga världen. Det glänsande 58-centimetersklotet satte hela den amerikanska självkänslan i gungning. Detta ledde bland annat till en aldrig senare skådad satsning på vetenskap och teknik inom forskningen och utbildningen, och även till att presidenten fick en vetenskaplig rådgivare. Kronan på verket var givetvis den 16 juni 1969 när Neil Armstrong och Buzz Aldrin landade på månen.

Sputnik startskottet för ESA

Bara några månader efter den omvälvande uppskjutningen av Sputnik-1 arrangerade den franske fysikern Pierre Victor Auger och hans italienske kollega Edoardo Amaldi ett möte för att diskutera bildandet av en västeuropeisk rymdorganisation. Till mötet kom representanter från åtta västeuropeiska länder, och det utmynnade i bildandet av två organisationer. Den ena, ELDO (European Launch Development Organisation) hade som syfte att utveckla bärraketer. Den andra, ESRO (European Space Research Organisation) var en föregångare till dagens europeiska rymdorganisation, ESA. ESRO bildades officiellt 20 mars 1964.

ESA i sin tur bildades 1974, när ESRO gick samman med ELDA. Sverige var ett av de tio länder som var med och bildade ESA. Övriga länder var Belgien, Danmark, Frankrike, Holland, Italien, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Tyskland.

Svenska raketpionjärer in i Guinness rekordbok

Den 58 centimeter stora Sputnik-1 cirklade

Förutom att Sverige var aktivt i bildandet av ESA så satte Sputnik även fart på raketverksamheten på hemmaplan. Knappa fyra år efter Sputnik-1 sköts det första svenska rymdskottet den 14 augusti 1961. Platsen var Nausta mellan Vidsel och Jokkmokk. Raketen nådde randen av rymden på 80 kilometers höjd.

De följande åren flyttades uppskjutningsplatsen till intilliggande Kronogård vildmark. Kronogård kom in i Guinness rekordbok när en raket som sändes upp 1963 mätte den lägsta temperatur som någonsin uppmätts på jorden eller i dess atmosfär, -143°C.

Parallellt med det svenska deltagandet i ESA fortsatte den svenska rymdindustrin att utveckla egen teknik. Detta ledde 1986 till den första svenska satelliten, Viking, som sändes upp från den då franska rymdbasen Kourou i Franska Guyana – den sista satellit som sändes upp med en Ariane-1.

Europas rymdhamn

Den franska regeringen hade 1964 valt ut Kourou som plats för den rymdbas de planerade bygga. Kourou är på flera sätt bättre lämpad för uppskjutningar än det amerikanska Cape Canaveral. Dels för att den ligger närmare ekvatorn och raketerna alltså får lite extra skjuts från jordens rotation, och dels för att den inte drabbas av orkaner som Cape Canaveral. När ESA bildades bestämdes att organisationen skulle dela Kourou med det franska rymdetablissemanget.

När det 27 september 2003 var dags att sända upp SMART-1, den svensktillverkade satellit som 3 september 2006 blev den första europeiska farkost att nå månen, så var uppsändningsplatsen i Kourou sedan ett drygt decennium även ESA:s rymdhamn.

... men inte första rymdskottet

Raketen som bar Sputnik-1 var en modifierad version av världens första interkontinentala kärnvapenmissil, med den sovjetiska beteckningen R-7. Den togs ur tjänst av den sovjetiska militären 1968, men fortsatte att användas och utvecklas i det sovjetiska rymdprogrammet, till Vostok, Voschod och slutligen till Soyuz. Det är alltså en ättling i direkt nedstigande led till Sputnik-1:s startraket som nästa år ska börja sändas upp från ESA:s uppsändningsplats Kourou. Soyuz är alltså en i grunden gammal konstruktion, men den är därför också oerhört pålitlig och har en oöverträffad historia av lyckade uppskjutningar bakom sig.

Sputnik-1 var den första artificiella satelliten, men var inte först ut i rymden. Det första av människan tillverkade föremål som stod för den bedriften var en tysk A-4 som 1944 nådde 176 kilometers höjd – med marginal över de 100 kilometer som räknas som gränsen till rymden. Det team av forskare som låg bakom det tyska raketprogrammet blev senare centrala för i första hand det amerikanska men delvis även för det sovjetiska rymdprogrammet. Mest känd av dessa är utan tvekan Wernher von Braun, som bland annat ledde utvecklingen av Saturn I, Saturn IB och den Saturn V som tog Armstrong, Aldrin och deras kollegor till månen.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.