Ambitiöst projekt om astrobiologi i Lund

Are chemical compounds linked to life present in space?
Finns det liv i universum? Ska vi i så fall leta efter det?
31 augusti 2010

Finns det liv i rymden? Vilka förutsättningar krävs det för att liv ska uppstå? Hur ska vi kunna finna det? Nu ska ett antal Lundaforskare försöka ge ett svar på dessa frågor. Detta är den största satsningen någonsin i astrobiologi vid Lunds universitet.

Under hösten sjösätts ett stort forskningsprojekt vid Pufendorf-institutet vid Lunds universitet. Projektet heter Astrobiology: Past, Present, and Future och är en tvärvetenskaplig satsning som engagerar åtta forskare som ska arbeta inom Pufendorf-institutet i åtta månader samt en gästprofessor.

Ett unikt drag i projektet är att det förutom naturvetare från olika discipliner även ingår två idé- och lärdomshistoriker och en filosof.

– De internationella sakkunniga som yttrade sig under planeringen av projektet fäste sig särskilt just vid att det var humanister med. De ansåg att det var både originellt och unikt, säger David Dunér, idé- och lärdomshistoriker i Lund och ledare för projektet.

Unik möjlighet studera ett framväxande område

Pufendorfinstitutet i Lund

Astrobiologi är i dag ett snabbt framväxande forskningsområde i gränstrakterna mellan astronomi, biologi och geovetenskaperna. Man studerar bland annat planetbildning och existensen av planetsystem kring andra stjärnor i vår galax, förutsättningarna för uppkomst av liv samt existensen av liv under extrema betingelser. Nya revolutionerande upptäckter de senaste åren har lett till helt nya möjligheter för att börja närma sig ett svar på frågan om det finns liv i rymden.

Just att det är ett framväxande vetenskapsområde är av särskilt intresse för projektets idé- och lärdomshistoriker.

– Som vetenskapshistoriker får vi en möjlighet att studera hur en forskningsdisciplin växer fram, säger David Dunér. Hur går det till, vilka är hindren? Vi kan inifrån projektet dokumentera vad som händer och även dra lärdomar av den gångna vetenskapshistorien för att föra projektet framåt. Även om astrobiologin är ett väldigt ungt forskningsområde så har tankarna om liv i rymden funnits sedan antiken.

Exkursion till Arktis

Bäckravinerna på Svalbard
Under projektet planerar man bland annat att besöka Arktis, för att studera organismer som lever i extrema miljöer.

Projektet kommer att ha regelbundna seminarier där förutom projektets egna forskare ett drygt tjugotal andra forskare från Lunds universitet kommer att delta. Man planerar även resor och exkursioner. En tänkbar exkursion är till Arktis för att studera extremofiler, bakterier, arkéer eller enkla djur som klarar extrema förhållanden.

Ett exempel på ett sådant djur är det mikroskopiska björndjuret, som svenska forskare studerat just för dess härdighet i rymdmiljöer. Bakom experimentet stod Ingemar Jönsson vid Högskolan i Kristianstad tillsammans med en svensk och tre tyska forskarkollegor. Björndjuren var en del av ett Foton-uppdraget, som är samarbeten mellan Ryssland, ESA och europeiska forskare.

Man kommer även att bjuda in forskare från Europa och USA för gästföreläsningar och gästseminarier.

Tre forskningsområden

Den forskning projektets åtta forskare kommer att ägna sig åt är uppdelat i tre fokusgrupper. En av grupperna ska arbeta med expolaneter och deras miljöer, en grupp om livets uppkomst och en tredje om astrobiologins historia och filosofi.

– När vi söker efter liv i rymden, och inte minst intelligent liv är det faktiskt en humanistisk och historisk fråga. Hur många av de planeter där det uppstår intelligent liv utvecklar en civilisation? Hur länge överlever en civilisation? Finns den bara i hundra år? I eller en miljon år?

David Dunér har redan tidigare presenterat dessa frågor på konferensen Humans in outer space, som arrangerades på La Palma av ESA och ESF (European Science Foundation).

– De enda erfarenheter vi har av möten med främmande miljöer och kulturer finns i historien. Om vi vill försöka se vilka problem vi mötte då kan vi kanske dra vissa slutsatser om hur vi kommer att uppleva framtida möten.

David Dunér påpekar också att själva grunden för astrobiologin bygger på metaforiskt tänkande.

– Vi utgår från vad vi känner till och försöker sedan dra slutsatser om andra planeter.

Astrobiologin är ett ämne som drar till sig mycket intresse från allmänheten. Därför ger projektet en bra möjlighet för forskarna att studera hur man integrerar vetenskap med allmänheten. Gruppen ska också arbeta med etiska frågor, som om vi har rätt att kolonisera andra planeter och att leta efter liv.

Invigning 12 oktober

Astrobiology: Past, Present, and Future ska pågå i åtta månader. Till invigningen den 12 oktober kommer bland annat nobelpristagaren i kemi 1989, Sidney Altman, samt forskare från NASA.

Forskarna som är anställda i projektet är: Dag Ahrén (mikrobiologi); Dainis Dravins (astronomi); David Dunér (idé- och lärdomshistoria); Sofia Feltzing (astronomi); Gustav Holmberg (forskningspolitik); Erik Persson (praktisk filosofi); Petter Persson (teoretisk kemi); Vivi Vajda (Geologi). Den gästprofessor som är knuten till projektet är Bruce W. Fouke från University of Illinois Urbana-Champaign.

Fakta: Pufendorf-institutet

Pufendorf-institutet är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut vid Lunds universitet och instiftades 2009. Det ska erbjuda en möjlighet för forskare inom och utom universitetet att identifiera, studera och söka dess lösningar på några av dagens och framtidens stora problem. Ett mål med Pufendorf-institutet är att initiera och uppmuntra gränsöverskridande samverkan och att på ett bättre sätt kunna dra nytta av samverkan med internationella experter.

Institutet har fått sitt namn efter Samuel von Pufendorf. Han var en av Lunds universitets första professorer, född 1632 och död 1694. Pufendorf var en tysk historiker, svensk friherre och politisk teoretiker, känd för sina teorier om naturrätten och folkrätten och hade ett betydande inflytande inte bara på sin samtid utan även på senare tids filosofer och statsmän. För upplysningar: David Dunér (projektledare, Pufendorf-institutet). E-post: David.Duner@kultur.lu.se; telefon: 046-222 09 61.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.