Antarktis blir också varmare – ESA:s CryoSat 2 i rättan tid

Nya och bättre beräkningar baserade på satellitdata visar att även Antarktisk blir varmare.
3 februari 2009

Forskarna har länge trott att Antarktis varit den enda kontinenten som inte blivit varmare som ett resultat av den globala uppvärmningen. Tvärtom verkar den ha blivit kallare.

Men en nyligen publicerad genomgång och analys av alla tillgängliga data, såväl från satelliter som från markstationer visar nu att även Antarktis blivit varmare. Närmare bestämt har kontinenten som helhet blivit ungefär en halv grad varmare under de senaste 50 åren, och följer därför i stort sett utvecklingen för resten av klotet.

Inga väderstationer i inlandet

En av anledningarna till att tidigare beräkningar inte visat på denna ökning är att satellitdata varit underutnyttjade. Forskarna har helt enkelt inte utnyttjat de satellitdata som finns tillgängliga fullt ut. Det beror bland annat på att det bara finns satellitdata för de senaste ungefär 25 åren, medan det finns data från markstationer sedan de först placerades ut, huvudsakligen under det geofysiska året 1957.

Markstationerna finns emellertid nästa alla utplacerade nära kusten, och ger alltså en dålig bild av förhållandena i kontinentens inre.

– Vid kusten är man i hög grad påverkad av havet. Det man registrerar vid kusten kan i minst lika hög grad vara en reflektion vad som händer i havet som det som händer på själva kontinenten, säger Per Holmlund, svensk Antarktisforskare vid Stockholms universitets naturgeografiska institution.

Extremt svårtillgängligt

När vi är mitt inne i vintern här är det sommar och sol dygnet runt på Antarktis.

Det finns flera problem med att observera vädret i Antarktis inre. Ett är att inlandet är extremt otillgängligt. Ett annat är att det just ligger så nära Sydpolen.

– Förutom de allmänt dåliga förhållandena så är det dessutom svart halva året. Så det är ingen som faktiskt sett vad det är för väder där på vintern, säger Per Holmlund.

Dessa problem gör satellitdata kanske ännu mer värdefulla än för andra områden.

– Satellitdata är oerhört värdefullt för att fylla ut mellan de få fasta stationer som faktiskt finns, fortsätter han.

Genom statistiska analyser av data från satelliter samt genom att använda de fasta väderstationerna för att kalibrera satellitmätningarna har forskarna nu alltså fått fram nya data om temperaturtrenden på Antarktis. De bekräftar de temperaturdata man tidigare fått från borrkärnor.

– Men borrkärnorna ger bara indirekta data, så kallade proxydata, i det här fallet om temperaturen. De ger inte ett mått på själva temperaturen. Därför är de här nya beräkningarna en viktig bekräftelse.

CryoSat ett stort steg

ESA:s Envisat levererar sedan flera år tillbaka värdefulla data till antarktisforskarna. CryoSat som ESA ska sända upp under året kommer att bidra till att göra bilden klarare av situationen i Antarktis.

– Antarktisforskningen tar hela tiden små steg framåt, men CryoSat kommer att innebära ett ordentligt kliv, menar Per Holmlund.

CryoSat kommer att mäta höjden på polarisarna, både de som flyter på haven och de stora inlandsisarna på Grönland och just Antarktis. Det gör att det med mycket större noggrannhet än tidigare kommer att gå att se effekterna av temperaturförändringar i polartrakterna.

Under den antarktiska sommar som nu går mot sitt slut har ett team av europeiska forskare befunnit sig på Antarktis för att göra mätningar som ska användas för att validera CryoSat när den senare under året sänds upp. Forskarna gör bland annat mätningar på ett område fritt från snö där ytan är ren blåis.

Ozonhålet kyler

Antarktis är oerhört otillgängligt. Därför är satelliter extra värdefulla som informationssamlare.

Den uppvärmning som de nya forskningsresultaten visar på har nästan uteslutande skett på det så kallade Västantarktis, den mindre del av Antarktis som ligger på Stilla havs-sidan av den Transantarktiska bergsryggen. På Västantarktis vilar det mindre av de två stora istäckena i Antarktis. Det västantarktiska istäcket är lägre än det östantarktiska och vilar dessutom på havsbotten, medan det östantarktiska huvudsakligen vilar på torra land. Det gör det västantarktiska istäcket betydligt känsligare för temperaturförändringar i regionen.

Att Västantarktis värms betydligt mer än Östantarktis är precis vad forskarna väntar sig. Anledningen är att ozonhålet kyler Östantarktis. Hittills har det motverkat effekterna av den globala uppvärmningen. Forskarna väntar sig dock att detta ska vändas till en värmande trend även i Östantarktis allt eftersom århundradet lider.

Med hjälp av satelliter som CryoSat kommer vi att ha bättre möjligheter att följa vad som händer med denna världens frysbox.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.