Astronomer bygger klimatteleskop

När månen är bara en skära så syns det reflekterade jordljuset bäst
12 juli 2007

Astronomer från Universitetet i Lund ska i ett samarbetsprojekt med danska klimatforskare bygga ett teleskop för att övervaka jordens klimat. Detta ska det göra genom att titta på månen.

Mänskliga aktiviteter påverkar både atmosfärens sammansättning och själva jordytans utseende. Båda dessa effekter kan i sin tur påverka jordens klimat. Den mest kända effekten är växthuseffekten, där så kallade växthusgaser håller kvar värmestrålningen längre i atmosfären, med en uppvärmning som följd. Men även förändringar i hur mycket ljus jorden reflekterar påverkar vår planets energibalans. Nu planerar svenska astronomer att bygga ett sinnrikt teleskop som ska mäta just detta.

En smutsig spegel

Det är inte helt lätt att mäta hur mycket ljus jorden reflekterar – dess albedo. Det är lite som att från kökssoffan försöka mäta hur stor jorden är. Vi sitter mitt i smeten och har en rätt dålig överblick. Därför ska astronomerna från Lund titta på månen.

Jorden reflekterar nämligen tillräckligt mycket ljus för att det ska lysa upp månen en aning. Det syns till och med med blotta ögat. När månen är som en smal skärva kan man ana resten av månen, som är upplyst av ett svagt, askgrått sken. Det är solljus som reflekterats mot jorden, där jorden agerat som en svag och smutsig spegel. Graden av "smutsighet" styrs av jordens albedo, dess reflektivitet.

– Om albedot minskar betyder det att mindre ljus reflekteras ut i rymden och mer ljus absorberas. Mer energi stannar kvar på jorden och bidrar till att uppvärma den, säger lundaastronomen Mette Owner-Petersen.

Krävs ingen jätte

Lundaastronomerna samarbetar i projektet med klimatforskare vid DMI, Danmarks Meteorologiske Institut i Köpenhamn.

Det räcker med ett litet teleskop för att genomföra mätningarna

– Klimatmodelleringar utförda vid DMI visar att en sänkning av albedot med en procent motsvarar en höjning av den globala medeltemperaturen med en halv grad Celsius, fortsätter Mette Owner-Petersen.

Deltagare vid den astronomiska institutionen i Lund är Mette Owner-Petersen, Arne Ardeberg och Torben Andersen. Från DMI deltar Peter Thejll samt Hans Gleisner som har doktorerat i Lund.

Lundaastronomernas uppgift är att utveckla och bygga det instrument som ska användas. Vinnova har nyligen skjutit till 5,6 miljoner kronor för ändamålet. Det är relativt lite pengar för ett astronomiskt teleskop, men det krävs faktiskt inte ett större teleskop än vad en välutrustad amatörastronom kan tänkas ha.

Gammal idé

Redan på 1920-talet föreslog franska astronomer att det skulle gå att mäta detta ljus på månen. Då var det dock inte tekniskt genomförbart. Ingen misstänkte heller att det pågick en global uppvärmning som skulle kunna spåras i detta bleka ljus.

Nu har dock tekniken kommit ikapp visionen.

– Det finns redan några sådana instrument som kan mäta förändringar i storleksordningen ner till 0,8 procent. Vi siktar till att komma ner till 0,1 procent, säger Mette Owner-Petersen. Tanken är att vårt teleskop ska vara helautomatiserat och kräva mycket liten tillsyn.

Teleskopet ska inte övervaka månen hela tiden utan bara när månen befinner sig i en lämplig fas. Teleskopet mäter både ljuset på den del av månen som är direkt upplyst av solen och den del som upplyses av jorden. På det sättet kommer man elegant runt svårigheten att solljuset kan tänkas variera i ljusstyrka. Minskar solljuset försvagas jordens albedo proportionellt sett lika mycket; förhållandet dem emellan förblir oförändrat. Skulle förhållandet förändras är det jordens albedo som har förändrats.

Det är ännu inte klart var det ska placeras men troligen blir det i Australien. När teleskopet inte är aktivt skulle det med hjälp av fjärrstyrning exempelvis kunna användas av skolklasser. Och det finns mycket att se på eftersom den södra stjärnhimlen är betydligt mera praktfull än den norra.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.