Bakgrunden för utforskningen av Mars
Mars, som är jordens allra närmaste planetariska granne, är ett mycket svårt ställe att besöka. Av nästan fyrtio försök att färdas till Mars har fler än hälften slutat i misslyckanden.
Somliga rymdforskare talar faktiskt till och med om ”mars-demonen”, en imaginär kraft som saboterar rymdfarkoster med den röda planeten som mål!
De rymdskepp som har fungerat har avslöjat en värld av fenomen med lockande likheter och exotiska skillnader från vår egen. Den första lyckade färden till Mars, Mariner 4, skickades upp av NASA den 28 november 1964. Den passerade drygt 10 000 km från Mars, och återvände med 22 bilder precis som planerat.
Den första rymdfärjan att kretsa runt Mars var den ryska Mars 2, 1971. Systerskeppet Mars 3, gjorde detsamma och lyckades släppa ner en landare till ytan. Den fungerade bara i 20 sekunder och experterna misstänker att den förstördes av en dammstorm på Mars.
Den första NASA-kretsaren cirkulerade också kring Mars samma år.
Rymdresorna som satte utforskningen av Mars på kartan var emellertid onekligen tvillinguppdragen Viking i början av 1970-talet. Båda bestod av en kretsare och en landare, varav den senare återförde de första detaljerade bilderna från Mars yta.
De visade ett ökenlikt landskap som i temperatur faktiskt påminde mer om en tundra på jorden. Dessa kretsare kartlade 97 procent av planeten.
Utforskningen av Mars avtog under de kommande två decennierna. Endast några få misslyckade eller delvis lyckade försök genomfördes (den sovjetiska kretsaren/landaren Phobos 1, som försvann på sin väg till Mars 1989, Phobos 2, som också försvann samma år nära marsmånen Phobos, och den amerikanska Mars Observer som försvann precis före sin ankomst till mars, 1993).
Mars Global Surveyor var den första riktigt framgångsrika missionen till den röda planeten på tjugo år, då den sköts upp 1996 och gick in i omloppsbanan 1997.
Samma år nådde Mars Pathfinder den röda planetens yta under NASA:s paroll ”snabbare, billigare, bättre”. Den lilla rovern Sojourner som kröp över ytan i flera veckor analyserade stenar och fångade allmänhetens uppmärksamhet.
Tyvärr innebar inte detta början till en strålande pånyttfödelse utan ”Mars-demonen” slog till igen, och ledde till fyra lönlösa eller misslyckade uppdrag.
Den ryska kretsaren och landarna Mars ’96, som bar på flera olika europeiska experiment, försvann i en startolycka, 1996. Amerikanska Mars Climate Orbiter försvann vid ankomsten till mars, 1999. De amerikanska sonderna Mars Polar Lander/Deep Space 2 försvann också vid ankomsten samma år.
År 2001 lyckades dock USA:s Mars Odyssey komma fram till omloppsbanan och bar på vetenskapliga experiment som utformats för att göra globala observationer av mars. Detta rymdskepp kommer även att fungera som ett kommunikationsrelä för amerikanska och europeiska rymdfarkoster som når Mars 2003 och 2004.
Under 2003 har det sammantagna intresset för Mars ökat – ett ökande antal färder till Mars, ESA:s Mars Express-projekt med Beagle-landaren och NASA:s två rovers, Spirit och Opportunity.
