Cassini får fortsätta

Cassini får nu nya möjligheter att studera sjöarna på Titan och den hydrologiska cykeln på jättemånen
21 april 2008

NASA:s och ESA:s saturnussond Cassini har fått förlängt förtroende. Det ursprungliga uppdraget tar slut i juli i år. Men rymdsonden är frisk som en nötkärna och fortsätter att leverera spektakulära data. Cassini har därför fått sitt uppdrag förlängt med två år.

Det förlängda uppdraget betyder 60 nya varv runt Saturnus och flera närpassager av jätteplanetens månar. Sonden kommer under dessa två år att flyga förbi den molnbeslöjade jättemånen Titan 26 gånger, Enceladus 7 gånger, och Dione, Rhea och Helene varsin gång. Förlängningen ger också forskarna nya möjligheter att studera planetens ringar och magnetosfär, och givetvis själva planeten.

Cassini har hittills tagit nära 140 000 bilder under 62 omlopp runt Saturnus, passerat nära Titan 43 gånger och andra månar 12 gånger.

Senast flög Cassini igenom plymen till en gejser på saturnusmånen Enceladus, vilket gav bland annat Cassinis svenska instrument möjlighet att göra mätningar på en företeelse som tidigare bara studerats på jorden.

Ta reda på vad månringarna består av

Cassini kommer inte bara att studera Saturnus ringar. Sonden upptäckte nyligen ringar runt månen Rhea också, de första ringarna som upptäckts runt en måne. En svensk forskargrupp från Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala var inblandade i den upptäckten.

– Här kommer förlängningen av Cassinis uppdrag att vara till oerhört stor nytta, säger Jan-Erik Wahlund på IRF. Nu vet vi att de finns. Men vad är de för något egentligen?

Han pekar också på att det förlängda uppdraget kommer att ge ett mycket bättre statistiskt material för Cassinis observationer.

– Cassini kan också göra lite mer vågade manövrer nu när huvuduppdraget är genomfört.

Lågsniffarnas lågsniff

Cassini och ESA-landaren Huygens den förde med sig har levererat spektakulära data från Saturnussystemet

En av dessa är en verklig lågsniff över Enceladus. Sonden dök för bara en månad sedan genom utkanten på en av månens gejsrar, på en höjd av endast 50 kilometer.

– Nu siktar man på 15 kilometer! Det är precision på de där grejerna, säger Jan-Erik Wahlund och skrattar. Man ska också försöka flyga mer rätt igenom gejsern. Finns det större isblock där är ju det inte så bra för Cassini, men den risken är värd att ta nu.

Cassini kommer också att gå djupare in i Titans atmosfär än tidigare, och kommer att åka rakt igenom E-ringen, och göra mätningar direkt på ringen.

– Det tycker vi är väldigt spännande!

Nästa år bestäms Cassinis slutliga öde

Jan-Erik Wahlund berättar att det efter denna förlängning fortfarande finns lite drivmedel kvar på Cassini. Den stora frågan då är vad man ska göra med detta sista. Ett alternativ är att lägga Cassini i en så kallad säker bana. Där kan den ligga och studera exempelvis Saturnus växelverkan med solvinden, för även om drivmedlet är slut så kommer elförsörjningen fortfarande att fungera.

– Ett annat alternativ är att krascha den rätt in i Saturnus. På vägen in skulle man då kunna flyga rätt igenom en av de tjockare, synliga ringarna. Där skulle man kunna göra mycket spännande mätningar! Vi skulle också kunna mäta på Saturnus övre atmosfär, vilket också vore mycket spännande. Nasa skulle också kunna välja att försöka lägga Cassini i en bana runt Titan. Men det är svårt, så jag tror inte så mycket på det. Tyvärr, för det vore spännande.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.