Christer Fuglesang återvänder till jorden med experiment från Columbus-laboratoriet

Discovery dockade av från den kretsande stationen 21:26 svensk tid tisdag 8 september. Ombord på rymdfärjan fanns den sju personer starka besättningen – där ESA:s svenske astronaut Christer Fuglesang ingår – och värdefull last i form av det europeiska experimentpaketet EuTEF som spenderat ett och ett halvt år i rymden.

Christer Fuglesang spelade under sitt Alissé-uppdrag en viktig roll för de flesta av uppgifterna som besättningen på STS-128 genomförde på ISS. Den svenske astronauten deltog i två rymdpromenader och klockade 13 timmar och 40 minuter utanför stationen. Tillsammans med NASA-astronauten John ”Danny” Olivas flyttade och ersatte han en tom ammoniaktank. Fuglesang satte därmed nytt rekord, eftersom den 800 kilo tunga ersättningstanken är det tyngsta föremål som någonsin förflyttas för hand under en rymdpromenad på ISS. På deras andra rymdpromenad installerade Fuglesang och Olivas kablar och kontakter mellan stationens fackverk och Nod 1, eller Unity som modulen också kallas. Det var en förberedelse för att den Europabyggda Nod 3, eller Tranquility, ska dockas där när den anländer i februari 2010 med en rymdfärja under uppdraget STS-130.

Europas teknologiexperiment återvänder

Innan dessa två rymdpromenader understödde Fuglesang uppdragets första rymdpromenad där experimentpaketet EuTEF (European Technology Exposure Facility) monterades loss och flyttades till rymdfärjans lastrum. Experimentpaketet hade då varit installerat på en yttre plattform på ESA:s Columbus-laboratorium sedan februari 2008. EuTEF består av nio experiment som utsatts för rymdens vakuum för att testa material och utrustning, göra mätningar på rymdmiljön och ta bilder på jorden som snurrade förbi nedanför. Under sina 18 månader i rymden har EuTEF kontinuerligt övervakats och styrts av ESA:s Erasmus User Support and Operations Centre vid organisationens forsknings- och teknikcentrum ESTEC i holländska Nordwijk. Forskarna kommer nu att ta hand om proverna och instrumenten för att göra ytterligare analyser av dem.

Fuglesang ansvarade också för operationerna med den Italien-byggda MPLM-modulen (Multi-Purpose Logistics Module) Leonardo. Den transporterades upp till rymdstationen i lastrummet på rymdfärjan Discovery och fästes sedan vid en av dockningsportarna på Nod 2 Harmony för att leverera sin last av förnödenheter och utrustning. Leonardo förde bland annat med sig ESA:s minus 80-frys MELFI (Minus Eighty Laboratory Freezer for ISS) som installerades i det japanska laboratoriet Kibo. MELFI kommer att användas för att förvara experimentprover i mycket låga temperaturer under långa perioder. Leonardo förde också med sig ESA:s materialvetenskapliga experimentstation MSL (Materials Science Laboratory). MSL är den första materialvetenskapliga experimentställningen på ISS och har installerats i den amerikanska laboratoriemodulen Destiny.

Frank De Winne stannar i rymden

Discovery lyfte från Kennedy Space Center 05:59 svensk tid (03:59 UT) 29 augusti och dockade med ISS 45 timmar senare. När han anlände med Discovery möttes Christer Fuglesang av sin belgiske ESA-kollega Frank De Winne, som varit ombord på ISS sedan slutet av maj som medlem i stationens besättning. Frank De Winne genomför där sitt långvariga OasISS-uppdrag. De Winne stannade kvar på ISS när besättningen på STS-128 sa farväl efter nio dagar där de två besättningarna samarbetat ombord på rymdstationen. I oktober tar De Winne – som första ESA-astronaut – över som befälhavare på ISS.

Christer Fuglesang har nu genomfört två uppdrag med rymdfärjan och varit över 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymdpromenader. Detta gör honom till ESA:s mest erfarne astronaut när det gäller rymdpromenader.

Fuglesang är den fjärde ESA-astronauten som arbetat ombord på rymdstationen sedan Europas Columbus-laboratorium installerades för 18 månader sedan. Frank De Winne ska enligt planerna återvända till jorden i november. Nästa ESA-astronaut som ska flyga till ISS är Roberto Vittori från Italien. Han ska delta i uppdraget STS-134 i juli eller september 2010 och kommer då att leverera den magnetiska spektrometern AMS (Alpha Magnetic Spectrometer) till ISS. Paolo Nespoli, även han från Italien, och André Kuipers från Holland ska efter det upp på varsitt sex månader långt uppdrag som europeiska besättningsmedlemmar på Expedition 26/27 under 2010/11 respektive Expedition 30/31 under 2011/12.