Christer Fuglesang forskar med europeiskt perspektiv
Svenske Christer Fuglesang är tålmodig. Egentligen skulle hans första rymdresa börjat nu i sommar men på grund av olyckan med Columbia i januari ligger hela Nasas rymdflotta i vila.
– Mitt uppdrag är nummer tre av de som står på tur. Nästa uppskjutning tidigast 18 december i år, men verkar inte särskilt realistiskt. Det blir snarare tidigast i mars nästa år, säger Christer Fuglesang.
Det innebär att Christer Fuglesangs resa kommer att ske tidigast hösten 2004 men troligtvis någon gång under 2005 eftersom det är fem månader mellan varje uppdrag.
– Det är så klart lite segt att behöva vänta ännu längre, men vi fortsätter träningen som vanligt även om det är lite lugnare nu. Det har också gjort det möjligt att ta ett rejält sommarlov, berättar Christer som åker hem till Sverige och Stockholms skärgård snart.
Gäller att inte glömma
Fram till semestern har Christer ännu mer tid i gymmet och flera övningar inplanerade. Han hävdar att än så länge har inte allt börjat gå på rutin.
– Simulationerna för start, landning och dockning vid rymdstationen börjar sitta bra, men det gäller att upprätthålla de kunskaper man fått så att man inte glömmer bort något. När det gäller rymdpromenaderna har vi inte tränat klart ännu. Det sker ännu förändringar i programmet. Det kan ske förändringar till dess att vi landar, säger han och skrattar.
En stor fördel med det lugnare programmet är att han nu har mer tid att ägna sig åt sin forskning. Christer Fuglesang var nyligen på besök i Sverige för att delta i olika möten. Det som från början var en dags möte om forskning slutade med en hel veckas arbete med projektet Desire. Målet med Desire är att göra beräkningar av strålningsdoser och därmed räkna ut hur hög dos strålning människor i rymdskepp kommer att utsättas för beroende på var de befinner sig.
– Det här projektet kan bli aktuellt att använda på rymdstationens europeiska forskningsdel Columbus så detta är väldigt intressant ur europeisk synvinkel.
Bygga vidare
När Christer Fuglesang får fundera över för rymdverksamheten kan han inte komma på en specifik sak som är viktigare än alla andra utan det är istället flera områden som är viktiga att arbeta med.
– Jag tycker absolut att man ska fortsätta att bygga på ISS så att den blir fullt utrustad för en besättning på sex personer. Det är också viktigt att Europa kan visa sig mer oberoende av Ryssland och USA. Om Europa skulle ha en egen rymdfarkost så skulle det vara ett värdefullt bidrag till rymdstationen. Det skulle också kunna skapa en gemensamhetskänsla i Europa och det tycker jag behövs.