De mjuka värdena är viktiga också i rymden

Hälften av världens befolkning bor idag i städer och städerna växer i storlek motsvarande ett Malmö om dagen. Detta faktum väcker frågor om hur vi ska bygga våra livsförsörjande system för framtiden. Hur ska till exempel vattenreningssystemen se ut? Arkitekterna Maria Nyström och Lars Reuterswärd har funderat över framtidens arkitektoniska lösningar. Detta har bland annat lett till ett samarbete med NASA, som beskrivs i deras gemensamma bok Mot Mars för att återvinna jorden.

Vad finns det då för konkreta lärdomar från rymden vi kan dra nytta av på jorden? Bokens författare driver tesen att återvinningen på jorden i framtiden måste bli mer omfattande än idag.
- När man bygger nya städer måste man börja med vattenreningssystemet. Det går inte att fortsätta att pumpa ut förorenat vatten i oceanerna. Grundtanken måste vara att det du producerar tar du själv hand om, på samma sätt som i de slutna systemen i rymden, säger Maria Nyström.

Kanske kan rymdforskarnas kunskaper i vattenrening komma till nytta i framtidens städer. Arbetet med att på bakteriell väg rena vatten är fortfarande på ett mycket tidigt stadium och har aldrig testats i stor skala, men de tester som har gjorts på Internationella rymdstationen (ISS) har varit mycket framgångsrika.
- Vattnet som renats där blev till och med renare än det vatten som invånarna dricker ur kranarna i staden Houston, säger Maria Nyström.

Svenska studenter i Houston

Idén att börja arbeta med NASA fick Maria Nyström 1997.
- Då arbetade jag sedan en längre tid i Vietnam med att utveckla köksmiljöer. Frågan som ofta uppkom var hur man skulle göra för att optimera begränsade resurser. Det slog mig då att de riktiga experterna på överlevnadssystem borde vara de som arbetar med rymden. Så jag sände ett fax till NASA, där jag beskrev vår verksamhet och mina tankar om hur man skulle kunna dra nytta av rymdforskningen också i det vardagliga livet på jorden. NASA tyckte detta lät spännande och redan på våren året därpå tog vi med oss de första 20 studenterna från Sverige. Det blev en braksuccé! Efter det har allt bara eskalerat, berättar Maria Nyström.

Projektet som föddes heter STARS Design och är ett samarbetsprojekt mellan Avdelningen för arkitektur och utvecklingsstudier på Lunds tekniska högskola och NASA:s rymdprogram i Houston. Syftet är att arkitekt- och industridesignstudenter från Lunds universitet med flera lärosäten i Sverige och även i Danmark beger sig till NASA:s testanläggning i Houston och studerar det minisamhälle som har byggts upp där. Mellan 20 och 40 studenter åker varje höst och varje vår till Houston. I en 11 meter lång tub med 4,5 meters diameter simulerar man färden till Mars, hur livet kan se ut under den 560 dagar långa vistelsen och resan tillbaka.
- När man jobbar med rymden jobbar man i stor utsträckning med okända parametrar. Det är en väldig utmaning, som kräver mod. Arbetsmetoden kan ge nya sätt att se på saker och ting och studenterna bidrar med fräscha tankar och idéer, säger Maria Nyström.

Apparater för fysisk träning

Konkret arbetar studenterna med aktuella frågor, som NASA just då arbetar med. Det kan bl a röra sig om att designa operationsmiljöer för rymden eller till exempel träningsverktyg för astronauterna. Fysisk träning behövs i rymden för att muskelmassan inte ska återbildas. Att designa en rymdambulans och göra en klättervägg är andra aktuella projekt.

På samma sätt som musklerna måste hållas i trim i rymden, måste också hjärnan få sin bekärda del.
- Hur glädjefyller man vardagen? Det är en central fråga i rymden. Vi pratar om att kultillvaron måste vara hög och har arbetat t.ex. med olika typer av överraskningsmaskiner, som ger astronauterna olika typer av belöningar och oväntade saker. Överraskningarna kan vara saker som förknippas med saker hemma, säger Maria Nyström.

Hon understryker att den sociala uthålligheten är avgörande för att tillvaron i rymden ska fungera. Och för att den ska fungera får man i den tekniska utformningen av rymdfarkoster inte glömma vardagen och och människans grundläggande behov.

Ett annat projekt är rymdorkestern, där två industridesigners har arbetat med att ta fram olika instrument, som astronauterna kan spela tillsammans på.
- Visst kan man lyssna på en cd-skiva, men att spela tillsammans ger något mer. Då handlar det om kommunikation, säger Maria Nyström.

Svensk mat i rymden

Maten är en annan viktig detalj. Idag är all mat på rymdfärderna bestämd på förhand, man vet exakt när och vad man ska äta och maten smakar ungefär likadant. Det är inte ovanligt att astronauter går ner i vikt under sina rymdfärder. Tillsammans med NASA har Maria Nyström och hennes studenter arbetat med de kända kockarna Rikard och Robert Nilsson på Kattegat gastronomi och logi. Bröderna är båda utsedda till Årets kock, nordiska mästare och OS-medaljörer i gastronomi. I sina rymdmenyer arbetade de främst med grönsaker som råvaror, något som alla oavsett religion kan äta, och bröderna har nu tagit fram en kokbok för rymden.