Dopkalas för Prisma

Den 17 september samlades representanter för svenska och utländska rymdorganisationer, näringsdepartementet och andra intresserade i Rymdbolagets lokaler i Solna för ett dopkalas för Prisma-satelliterna. Rymdbolaget hade utlyst en tävling för att de två satelliterna skulle få riktiga namn.

– Prisma-satelliterna har hittills gått under arbetsnamnen "Main" och "Target", sa Anna Rathsman, informationschef på Rymdbolaget. Spännande värre ... Så vi utlyste en tävling, och fick in över 50 förslag!

It takes two to ...

I juryn som valde ut namnen satt Rymdbolagets VD Lars Persson, Anna Rathsman själv, projektledaren för Prisma Staffan Persson, samt Rymdstyrelsens informationschef Johan Marcopoulos.

– Juryn hade givetvis inga uppgifter om vem som lämnat namnförslagen, påpekade Anna Rathsman. Under högtidliga former, som innehöll champagne och mycket applåderande, berättade Anna Rathsman att namnen för "Main" och "Target" som juryn fastnat för var "Mango" och "Tango".

– Det rimmar, flyter bra, och passar ett samspelt par. Dessutom blir det lätt för oss som kört in oss på "Main" och "Target" att komma ihåg vilken som är vilken ...

Namnförslaget kom från en av Rymdbolagets anställda, Björn Jakobsson. Sven Grahn, Rymdbolagets numera pensionerade men fortfarande synnerligen aktive nestor, berättade att Björn Jakobsson även haft helt andra strängar på sin lyra än satellitbyggande. Bland annat kan han stoltsera med en tredjeplats i junior-EM i slalom 1977 i Kranjska Gora.

Tester i Frankrike väntar

Det rådde en intensiv aktivitet i Rymdbolagets renrum, som låg bara en glasvägg bort från festligheterna. Under dopkalaset höll tekniker från Rymdbolaget och den tyska rymdorganisationen DLR på att testa det GPS-baserade navigationssystemet som DLR står för på Prisma-satelliterna. Skälet till brådskan är att de nydöpta Mango och Tango den 24 oktober ska resa Intespace testanläggning i franska Toulouse för en serie miljötester.

Där kommer satelliterna att skakas, utsättas för elektriska och elektromagnetiska tester och för simulerad solstrålning. Allt för att så exakt som möjligt efterlikna påfrestningarna under start och under själva uppdraget och för att se till att de olika komponenterna i satelliterna inte stör varandra.

Andra internationella aktörer på Prisma-satelliterna förutom DLR är ESA, den franska rymdorganisationen CNES och Danmarks Tekniska universitet.

Ska öppna för kommersiella möjligheter

Per Tegnér, Rymdstyrelsens generaldirektör och uppdragsgivare till satellitprojektet, berättade om tankarna bakom Prisma.

– Tidigare svenska satelliter har varit drivna av vetenskapliga behov. Prisma däremot är en teknikdemonstrator, vilket är relativt unikt. Teknikerna ligger i många fall i den absoluta spjutspetsen, och de får med Prisma en möjlighet att testas i den miljö där de ska användas.

Per Tegnér påpekade att i en bransch som är så konservativ som rymdbranschen är det svårt för nya tekniker att få sin första flygning.

– Målet är därför att Prisma ska skapa kommersiella möjligheter. Förhoppningsvis blir resultatet att Rymdbolaget framöver inte kommer att vara lika beroende av beställningar från Plan 7, avslutade Per Tegnér, syftande på det plan i den gemensamma byggnaden som härbärgerar Rymdstyrelsen.

Prisma har redan öppnat dörrar

Denna förhoppning är redan på god väg att besannas.

– Vi har redan innan satelliterna är uppe fått hugg, berättade en glad Lars Persson, VD för Rymdbolaget.

Han syftade på det avtal som Rymdbolagets dotterbolag ECAPS nyligen skrivit med de amerikanska rymdföretagen Moog och Alliant Techsystems för att sälja ECAPS nya framdrivningssystem på den amerikanska marknaden.

– Avtalet för ECAPS är helt klart Prismas förtjänst, menade Rymdbolagets försäljningschef Svante Stenbom. Överhuvud taget går det inte att nog överskatta betydelsen av Prisma för Rymdbolaget.

Det verkar alltså som om de nydöpta kan se framtiden an med tillförsikt.