ESA:s mest avancerade navigationssatellit skickades upp i natt

27 april 2008

ESA PR 25-2008 I natt togs ytterligare ett steg närmare förverkligandet av Galileo, Europas globala system av navigationssatelliter. Då sändes ESA:s andra Galileo-satellit GIOVE-B upp (GIOVE=Galileo In-Orbit Validation Element). Satelliten har med sig den mest exakta atomklockan som någonsin varit uppe i rymden.

GIOVE-B-satelliten lyftes upp till en medelhög bana runt jorden av en Soyuz/Fregat-raket som startade från kosmodromen Baikonur i Kazakstan. Raketen sköttes av operatören Starsem. Starten ägde rum den 27 april klockan 04:16 lokal tid (00:16 Central European Summer Time). Bärraketens övre steg utförde en serie manövrer för att nå en cirkulär bana på cirka 23 200 km höjd, i 56 graders vinkel till ekvatorn. Satelliten placerades slutligen i sin bana ungefär 3 timmar och 45 minuter efter starten. De två solpanelerna som genererar elektricitet för att strömförsörja rymdfarkosten vecklades ut klockan 05:28 CEST.

Den 500 kg tunga satelliten har byggts av ett europeiskt industrikonsortium under ledning av Astrium GmbH. Integration och testning har utförts av Thales Alenia Space i Rom. Två år efter det mycket framgångsrika GIOVE-A-uppdraget kommer nu GIOVE-B att fortsätta demonstrera kritiska navigationsteknologier inför framtida operativa Galileo-satelliter.

Tre mycket exakta rymdklockor ombord

I likhet med sin föregångare har GIOVE-B med sig två mindre, redundanta rubidiumatomklockor med en stabilitet på 10 nanosekunder per dag. Men satelliten har också med sig en ännu mer exakt nyttolast: en passiv vätemaser (Passive Hydrogen Maser, PHM) med en stabilitet bättre än 1 nanosekund per dag. Denna PHM är den första i sitt slag som skickats upp i rymden och är nu den mest stabila klockan som är i drift i bana runt jorden. Två PHM-klockor kommer att användas som primära klockor ombord på de operativa Galileo-satelliterna, med två rubidiumklockor som reserv.

GIOVE-B har även med sig utrustning för övervaka strålningsnivåer. Syftet är att undersöka rymdmiljön vid Galileo-konstellationens banhöjd. Satelliten har även med sig en laserbaserad retroreflektor för noggranna avståndsmätningar.

Satelliten skickar representativa Galileo-signaler på tre separata frekvenser via en särskild antenn som är utformad för att helt täcka den synliga jordytan under satelliten.

Satelliten står nu under kontroll av Telespazios rymdkontrollcentrum i Fucino, Italien.

Den sista demonstrationen före Galileo

Förutom det teknologiska demonstrationsuppdraget ska GIOVE-B också överta GIOVE-A-satellitens uppdrag att säkra tillgången på de frekvenser Galileo ska använda. Den första Galileo-satelliten skickades upp i december 2005 och börjar nu närma sig slutet på sin operativa livslängd.

Efter GIOVE-B blir nästa steg i Galileo-programmet att skicka upp fyra operativa satelliter för att utvärdera Galileo i rymden och relaterade marksegment fram till 2010. När IOV-fasen (In-Orbit Validation) har genomförts kommer de återstående satelliterna att skickas upp och tas i drift för att uppnå FOC (Full Operational Capability). Galileo kommer då att bestå av en konstellation på 30 identiska satelliter.

- Med den lyckade uppskjutningen av GIOVE-B närmar vi oss slutet på demonstrationsfasen för Galileo, sade ESA:s generaldirektör Jean Jacques Dordain när han gratulerade ESA och industrikonsortiet i Fucino. – Det starka samarbetet mellan ESA och Europeiska kommissionen (EC) har bidragit till de framsteg som gjorts under svåra förhållanden de senaste åren. Galileo har ändock redan förverkligats med två satelliter nu i bana, stora framsteg på de fyra nästa satelliterna som redan under konstruktion, och en fullvärdig EGNOS-service* – allt detta för att vara till hjälp och stöd för invånare i Europa och i övriga världen. ESA inleder snart upphandlingen av hela konstellationen efter IOV under EC:s ansvar.

Galileo blir Europas eget globala system för satellitnavigering. Systemet kommer att tillhandahålla en mycket exakt och garanterad global positioneringstjänst under civil kontroll. Det kommer att kunna samverka med USA:s GPS (Global Positioning System) och ryska GLONASS som är de två andra globala systemen för satellitnavigering. Galileo kommer att leverera positioneringsdata i realtid med en noggrannhet ned till meterområdet med oöverträffad integritet.

En mängd tillämpningar planeras för Galileo, inklusive positionering och relaterade specialtjänster för mark-, flyg- och sjötransporter, fiskerier och jordbruk, oljeprospektering, civilförsvar, byggverksamhet, offentliga arbeten och telekommunikationer.

* Anmärkning för redaktörer: EGNOS-programmet – European Gesotationary Navigation Overlay Service – är ett samarbete mellan ESA, Europeiska kommissionen och Eurocontrol. Det består av ett nätverk med mer än 40 element över hela Europa som samlar in, registrerar, korrigerar och förbättrar data från USA:s Global Positioning System. De modifierade signalerna reläas sedan via geostationära satelliter till användarterminaler med en positionsnoggrannhet som är bättre än två meter, att jämföras med 15–20 meter för enbart GPS. EGNOS erbjuder dessutom garanterad signalkvalitet, vilket GPS inte gör.
 
 
Ytterligare information kan erhållas från:
ESA Media Relations Office
Communication and Knowledge Department
Phone + 33 1 53 68 72 99

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.