ESA stöder den europeiska introduktionen av filmenOceans

ESA har aktivt stött produktionen av denna film och har fått rådgivning av sina jordobservationsexperter. ESA har också låtit filmarna besöka Europas rymdbas i Kourou. Dessutom bidrog helt nya bilder av havet från ESA:s satellit Envisat till att göra filmarna ännu mer medvetna om problemen och att bättre välja de olika platserna för tagningar runt jorden.

– En bild är oersättlig när det gäller att kommunicera. De bilder som Jacques Perrin har samlat i sin film är en sång till livet och oceanen, källan till liv, klimatets reglerare och mångfaldens väktare. Rymden ger oss en förstklassig möjlighet att observera, förstå och kontrollera hur oceanerna utvecklas över hela jorden. Havet och rymden, två dimensioner som fortfarande är praktiskt taget okända, är både vårt ursprung och vår framtid, påminner Jean-Jacques Dordain, ESA:s generaldirektör.

Ett fortsatt engagemang för natur och miljö

Efter Flyttfåglar (Le Peuple Migrateur) tar de franska filmarna Jacques Perrin och Jacques Cluzaud med publiken på en resa med innovativa tagningstekniker från polarisarna till tropikerna, i hjärtat av haven och deras stormar, och låter oss se föga kända eller helt okända varelser i haven. – Vi drar fram i tio knop mitt i ett stim av jagade tonfiskar, följer med delfiner i deras vilda svängar och simmar alldeles intill den stora vita hajen … i filmen OCEANS är man en fisk bland fiskar, säger Jacques Perrin med stor passion.

OCEANS har premiär i Frankrike, Belgien och Schweiz i slutet av januari 2010. Många andra europeiska länder kommer att följa mellan februari och maj 2010.

Hur ESA:s satelliter observerar oceanerna

Sedan uppskjutningen 1991 av satelliten ERS-1 har ESA försett det maritima samhället med en mängd uppgifter utan motsvarighet, bland annat mätningar av höjden och temperaturen på havets yta – mätningar som är nödvändiga för att bättre förstå jordens ekosystem. Denna information bidrar till att bättre förstå de olika processer som pågår på regionala och globala plan. Genom uppskjutningen av Envisat 2002 ökade möjligheterna ytterligare i och med att man då även kunde mäta oceanernas färg. Man kunde härigenom göra en ännu mer avancerade beskrivningar av de globala biogeokemiska processerna.

ESA sänder för närvarande upp en rad nya satelliter avsedda att fördjupa våra kunskaper om jordens system och ge information om oceanernas salthalt, havets höjd och polarisarnas omfattning. GOCE (Gravity field and steady-state Ocean Circulation Explorer) – den första av dessa satelliter – kommer att ge uppgifter om jordens topologi, ett viktigt bidrag för att bedöma förändringar av havets nivå och havsströmmarnas rörelser. På grund av omfattningen av de områden som ska undersökas och hur otillgängliga de är så är satelliter ofta det enda sättet för oceanograferna att samla in regelbundna och tillförlitliga uppgifter om havens egenskaper och de tillhörande processerna.

SMOS (Soil Moisture and Ocean Salinity) är den andra satelliten i ESA:s serie av jordobservationssatelliter och sköts upp den 2 november. SMOS är den första satelliten någonsin som har utformats för att både mäta salthalten i oceanernas ytvatten och markens fuktighet över hela jordklotet.

Övervakning av oceanerna

Förutom att de bidrar till en grundläggande förståelse för havsprocesserna så spelar satelliterna en viktig roll för sjöfartssäkerhet, skydd av havsmiljön och för att övervaka efterlevnaden av våra lagar. ESA:s satelliter ingår bland annat i ett system för att upptäcka olagliga oljeutsläpp i europeiska vatten. De underlättar för de europeiska myndigheterna att övervaka kustvattnets kvalitet. De observationer och mätningar som genomförs av satelliterna används för att upprätta officiella kartor över havsisarna inför expeditioner till Arktis, för att övervaka de viktigaste havsströmmarna och även för att förutse vissa extrema väderförhållanden.

Oumbärliga verktyg för att skydda vår planet

Med hjälp av de nya jordobservationerna kommer ESA att se till att informationen fortsätter att vara tillgänglig för olika behov: bevakning, övervaka efterlevnaden av lagar, oceanografisk forskning och klimatforskning samt utarbetandet av klimatmodeller.

– ESA:s medlemsstater har övervakning av haven, land, isarna och atmosfären som främsta prioritet, vilket är unikt för de olika rymdorganisationerna i världen. Denna prioritering placerar Europa i täten av de länder i världen som kämpar för att förstå och hantera klimatförändringen och för att vi även i fortsättningen ska kunna leva på jordklotet, avslutar Jean-Jacques Dordain.