Envisat – svenska synvinklar från rymden
Envisat är den mest sofistikerade miljösatellit som någonsin byggts, med instrument som är unika både var för sig och tillsammans. Envisat kommer att öka kunskaperna om atmosfären, haven och även skeenden över land. Därigenom bidrar Envisat till att bygga en bättre och bredare faktagrund för världens beslutsfattare inom miljöområdet.
Envisat fortsätter den datainsamling som inleddes av de tidigare satelliterna ERS-1 och ERS-2. Men den innebär givetvis ett stort kliv framåt gentemot föregångarna. Envisat kan nämligen observera olika, men relaterade fenomen samtidigt på jorden, vilket kommer att ge ovärderlig kunskap om det globala samspelet i miljön, till exempel när det gäller växthuseffekten.
Men Envisat kommer också att ge ledtrådar till orsakerna bakom fenomen som är mer specifikt av svenskt intresse. Här följer ett axplock frågor som svenska forskare är särskilt intresserade av att undersöka medhjälp av Envisat.
Ozon och havsströmmar
Ett exempel är frågan om de störningar i ozonskiktet som har observerat i det norra polarområdet. De nordiska länderna – särskilt Sverige, Finland och Norge – har i olika sammanhang tagit aktiv del i edet internationella forskningsarbetet kring ozonnedbrytningen.
Den svenska rymdbasen Esrange har haft betydelsefulla uppgifter bland annat i de tidigare europeiska satsningarna som tillsammans har utrett många samband om uttunningen av ozonskiktet. Envisats mätningar kommer att följa upp och komplettera de tidigare mätningarna.
Med hjälp av den så kallade radaraltimetern RA-2 ombord på Envisat kommer satellitens mätningar att kartlägga havsströmmarnas egenskaper och förändringar. RA-2 sveper över världshaven och mäter satellitens avstånd till vattenytan med en noggrannhet på några centimeter. Mätningarna används sedan för att räkna ut hur de ytliga havsströmmarna rör sig och hur starka de är. Till exempel kommer RA-2 att mäta hur vattennivån varierar i Östersjön.
Havsströmmarna spelar en mycket viktig roll för klimatet i olika delar av världen. För Sveriges del är det den varma Golfströmmen som är direkt avgörande för att vi överhuvudtaget ska kunna leva på våra nordliga breddgrader.
Isen, skogarna och vattnets kvalitet
Envisat kommer också att mäta Nordpolsisens utbredning, eller snarare hur snabbt den smälter. Studier av satellitdata från de senaste tjugo åren visar att isen kring Nordpolen har minskat med tre procent var tionde år. Svenska forskare ska studera isbildningen i Norra ishavet. Den kunskapen är viktig för att förstå samspelet mellan isen atmosfären och havet. En annan mer direkt tillämpning av isövervakningen är att fartygstrafiken i de aktuella områdena kommer att dra nytta av att veta mer om isförhållandena.
Svenska forskare kommer även att använda data för att utveckla skogsbruket. Envisats mätresultat kommer att användas för att ta reda på hur mycket skog som avverkas. Mätningarna kan också avslöja olaglig avverkning till exempel i fjällen. genom att bearbeta data från Envisat går det också att avgöra när det är tid att gallra nyplanterad skog och att planera avverkning.
Den svenska projektgruppen för vattenkontroll med hjälp av fjärranalys kommer att använda data från Envisats instrument MERIS för att utveckla ett system för att övervaka sjöar och vattendrag i Sverige. Systemet ska underlätta att bedöma vattenkvaliteten i färskvattnet. Gruppen är sammansatt av experter inom vattenoptik, fjärranalys och databearbetning som samarbetar med lokala miljömyndigheter och med Naturvårdsverket.
