Ett riktigt lyft för svensk mikroteknik
I de tidiga morgontimmarna den 23 januari lyfte SpriteSat från den japanska rymdbasen Tanegashima Space Center. Efter en försening på två dygn på grund av dåligt väder så gick uppsändningen gick enligt planerna och den japanska markstationen har tagit emot signaler från satelliten.
SpriteSat lyfte på en japansk H2A-raket tillsammans med den japanska satelliten GOSAT, och separerades 28 minuter och 31 sekunder efter starten på dryga 600 kilometers höjd.
Strålningstålig elektronik
SpriteSat är en jordobservationssatellit som ska studera elektriska fenomen i den övre atmosfären. Ombord på SpriteSat sitter spjutspetsteknik från det svenska rymdteknikföretaget Ångström Aerospace Corporation, ÅAC.
– Vi tar faktiskt 2007 årets Nobelpris till rymden, säger tekn. dr Enrique Lamoureux, elektronikkonstruktör vid Ångström Aerospace.
Det dr Lamoureux refererar till är lagringsminnet i ÅAC:s modul. Det är av en typ som kallas MRAM, eller magnetiskt RAM-minne. Minnestypen är mycket tålig mot strålning och är därför mycket intressant för rymdindustrin. I MRAM används en magnetiskt effekt – jättemagnetoresistensen – som Albert Fert and Peter Grünberg fick Nobelpriset för 2007.
Världsunik teknik
Den teknik som ÅAC nu tagit till rymden kallas för MEMS – mikroelektromekaniska system. På ett enda kretskort har ÅAC klämt in fyra datorexperimenten, en treaxlig magnetometer och MRAM-minnet. Det är inte fel att säga att detta innebär genombrottet för denna världsunika teknik.
– Det är en otrolig känsla just nu som är svår att beskriva. Rymdindustrin plågas av ett moment 22, att du inte får flyga någon teknik som inte flugits förut och det har vi precis brutit igenom vilket nu öppnar hela marknaden. Vi har nu tagit positionen som världsledande på mikrosystem (MEMS) för rymdtillämpningar, säger Fredrik Bruhn, VD för ÅAC.
Detta har långtgående konsekvenser för hela företaget. – Tekniken som nu används skarpt på SpriteSat ligger till grund för även andra marknader, som telecom, inbäddad elektronik för industrin och biomedicinska tillämpningar. En stor framgång som sammanfaller med att ÅAC nu breddar sin verksamhet mot andra marknader, säger vice vd Kjell Lindqvist.
ÅAC arbetar även på att utveckla en motordrivare till ESA:s ExoMars-robotbil.
Blixtar i övre atmosfären
SpriteSat ska studera elektriska urladdningar som sker på mellan 50 och 100 kilometers höjd ovanför åskvädersmoln. De uppträder som lysande röd-oranga ljusfenomen som vara 0,1–0,2 mikrosekunder. De upptäcktes först 1989 och forskarna vet fortfarande inte så mycket om dem.
Sverige och Japan har redan idag ett gott samarbete inom rymdområdet. Ett exempel är att den japanska rymdorganisationen, JAX,A sedan 1991 har en station med ett antal antenner på Esrange som Rymdbolaget underhåller. Det finns också ett väl utvecklat samarbete mellan japanska forskare och forskare på Chalmers och Institutet för rymdfysik, IRF.
Professor Yoshida, den japanske forskare som leder SpriteSat kommer till Sverige under våren för att bland annat hålla ett mini-symposium om satelliten i Uppsala.
Bakom ÅAC står Rymdstyrelsen, VINNOVA och FMV.