Ett skepp kommer lastat
Nästa år kommer ett europeiskt system att sälla sig till de amerikanska och ryska som förser rymdstationen ISS med förnödenheter. Det är den helautomatiska ATV, som kommer att bli ett välbehövligt tillskott till rymdstationens försörjningssystem.
Idag sköts transporterna av förnödenheter och utrustning upp till den internationella rymdstationen av ryska Progress-farkoster och amerikanska rymdfärjor. De stora och skrymmande nya sektionerna till rymdstationen får åka färja medan mycket av det dagliga underhåller sköts av Progress.
Nästa år – om allt går enligt planerna – kommer dessa två system att få sällskap av ett Europeiskt transportsystem, ATV – Automated Transfer Vehicle. När den är färdig att skickas upp ska ATV placeras i nosen på en Ariane 5, som är den europeiska rymdorganisationen ESA:s största och kraftfullaste uppskjutningssystem.
Hjälpmotor också
Den internationella rymdstationen måste mer eller mindre regelbundet försörjas med livsnödvändiga förnödenheter som mat, vatten och luft. Men det finns även annat som stationens försörjningssystem måste frakta. Dit hör exempelvis bränsle, utrustning till vetenskapliga experiment som ska utföras på stationen, och manualer till dessa, men även annat smått och gott.
Men ATV kommer också att ha en annan uppgift. Precis som alla andra farkoster som dockar med ISS kan den komma att få hjälpa till att puffa upp stationen till en högre höjd emellanåt.
– ISS sjunker med ungefär en kilometer i veckan. Även om atmosfären är extremt tunn på den höjd som ISS flyger så är den tillräcklig för att bromsa stationen lite, berättade Charlotte Beskow, som höll ett föredrag om ATV på Rymdbas Stockholm, som under Christer Fuglesangs uppdrag har tagit Kulturhuset i besittning.
När ATV har lämnat sina förnödenheter på ISS och endera gjort slut på sitt bränsle eller måste bereda plats vid dockningsporten för andra farkoster så dockar den av och återvänder mot jorden. Där brinner den upp vid återinträdet i atmosfären. Varför har man då valt att inte göra ATV återanvändbar?
– Vill man bygga en farkost som klarar ett återinträde så blir en sådan farkost både mer komplicerad och dyrare. Det är inte effektivt helt enkelt. Nu får vi ett enklare och robustare system.
Multinationellt samarbete
Ett av problemen med att designa ATV har varit att det inte finns något europeiskt dockningssystem.
– Därför har vi fått titta på andra, sa Charlotte Beskow, och sökt samarbeten med nationer som har det vi inte har, i detta fall ryssarna. Vi har fått tillgång till deras dockningssystem, och som motprestation har vi givit dem ett datorsystem. Det har varit ett gigantiskt samarbetsprojekt.
Det är många europeiska företag som varit med och designat ATV-systemet. Där finns också svenska företag som deltar. Totalt har elva europeiska länder deltagit i projektet.
– Saab Ericsson Space bygger en mycket viktig dator till ATV. Eftersom den är helautomatisk, och alltså också ska docka automatiskt så är det viktigt att allt fungerar.
Själva inflygningen går i ett antal etapper, och med olika styrsystem. För varje avslutad etapp gör man en paus.
– Fram till 45 kilometer från ISS flyger ATV med hjälp av GPS. Därifrån får de också hjälp av signaler från ISS, till ungefär 250 meter från stationen. Därifrån tar ett lasersystem över.
ATV gör sedan paus vid 20 meter och vid 12 meter. Hela tiden kan man avbryta inflygningen, både från marken och från rymdstationen.
