Europa öppnar ett arktiskt öga mot Galileo

Paul Verhoef, René Oosterlinck och Lars Persson invigde stationen.
21 december 2010

Idag öppnade en nordlig länk i den världsomspännande kedja av stationer som ska följa Galileo-satelliterna. Galileostationen i Kiruna kommer att spela en avgörande roll för att kommunicera med satelliterna i Europas globala navigationssystem. Enligt planerna ska den första Galileo-satelliten sändas upp nästa år, 2011.

Kiruna är en av de två stationer som kommer att användas för telemetri, följning och styrning (Telemetry, Tracking and Command, TT&C) under In Orbit Validation-fasen, eller IOV-fasen som den brukar kallas. Den andra stationen ligger vid den Europeiska uppsändningsplatsen i Kourou i franska Guyana, nära ekvatorn. Stationerna kommer att övervaka satelliterna och vidarebefordra nya styrkommandon från Galileos markkontroller i tyska Oberpfaffenhofen och italienska Fucino.

Både ESA och EU på plats

Vid Esrange finns en av de antenner som sköter telemetri, följning och styrning, TT&C, för Galileo.

Stationen i Kiruna invigdes formellt av René Oosterlinck, ESA:s chef för Galileo-programmet och för andra aktiviteter som har med navigation att göra, tillsammans med Paul Verhoef, programchef för EU:s satellitnavigationsprogram vid Europeiska kommissionen och Rymdbolagets VD Lars Persson.

– Idag är en stor dag för Rymdbolaget, säger Lars Persson. Esrange är en idealisk plats att förlägga Galileos markstation på. Många års arbete ligger bakom detta och vi närmar oss en lång och intressant operationell fas av en av Europas viktigaste rymdprojekt.

Rymdbolaget är givetvis nöjda över att ha fått detta europeiska förtroende, något som även förstärker Sveriges position i rymdvärlden.

– Jag är mycket glad åt dagens invigning, Marksegmentet för Galileo färdigställs i takt med att satelliterna byggs och driftfasen kommer allt närmare, säger Renè Oosterlinck. Jag har arbetat med Galileo sedan starten och jag är mycket nöjd över att allt faller på plats.

Idag har så anläggningens 13-metersantenn och all utrustning för telemetri, följning och styrning tagits i tjänst och är beredd att stödja de första Galileo-satelliterna. De första Galileo-satelliterna är planerade till nästa år. Systemet är alltså på väg att bli realitet. Då måste även markstationerna vara redo när satelliterna är det.

Kirunas läge en fördel

I det kalla decembervädret vid Esrange värmde glöggen gott.

Det högprecisa Galileo-systemet kräver ett globalt nätverk av markstationer för att övervaka Galileo-satelliterna i sina banor. När systemet är färdigutbyggt kommer det att bestå av 27 operativa satelliter och tre i reserv, alla i medelhöga banor.

Kirunas läge så långt norrut, 200 kilometer norr om polcirkeln, ger stationen bra möjligheter att följa satelliter i låga och medelhöga banor. Detta garanterar att det går att följa satelliterna kontinuerligt för att utbyta data mellan satelliterna och marken. Att Kiruna ligger så avsides gör också att störningarna från omgivningen blir minimala.

Kirunastationen är inhyst på Esrange, som drivs av svenska Rymdbolaget. Esrange fungerar även i vanliga fall som en markstation för att följa och styra satelliter samt som bas för att sända upp sondraketer och ballonger, de senare ofta för långa flygningar i stratosfären.

Satellitstationen vid Esrange Space Center följer och vidarebefordrar kommandon till ett antal satelliter. Stationen användes bland annat under starten och den första delen av uppdraget för den andra testsatelliten för Galileo, GIOVE-B år 2008.

Två av Rymdbolagets dotterbolag har också fått uppdraget att etablera referensstationer för Galileo på Påskön och Hawaii. Referensstationer används för att mäta satellitens exakta geografiska position, något som är viktigt för att kunna bidra till ett pålitligt navigationssystem.

Galileo är civilt och öppet

De tillresta besökarna fick även vara med om ett svenskt Luciafirande.

Galileo är ett europeiskt oberoende civilt navigationssystem som drivs av ESA och EU tillsammans. Systemet kommer att bestå av 30 satelliter i en bana på 23 222 km höjd. De första fyra satelliterna kommer att sändas upp 2011, ytterligare 14 är planerade fram till 2014.

Galileo garanterar att navigationsdata av hög kvalitet ska vara tillgänglig överallt. Det kan exempelvis röra sig om nödsignaler som via satelliterna når räddningscentraler runt om på jorden. Galileo har inte någon störningsignal, som GPS-systemet har, utan har tvärtom ett inbyggt varningssystem som signalerar om något inte står rätt till.

De främsta användningsområden väntas bli inom just säkerhet eller räddning. Men Galileo blir även ett viktigt verktyg för transportsektorn, vid avancerad flygledning och för fjärrstyrning av olika slag, liksom för många andra sektorer.

Galileo blir ett komplement till de båda navigationssystem som redan är i drift, det amerikanska GPS-systemet och det ryska Glonass-systemet, och kommer att bidra till bättre precision och ökad säkerhet.

Teknisk information

Galileo-stationen i Kiruna har utrustning för basband och RF, för att övervaka och kontrollera satelliter samt nätverksförbindelser. För att möta de strikta tillgänglighetskraven för Galileo-systemet är all utrustning konfigurerad med både inre och yttre redundans.

TTC-stationen tillhandahåller ett gränssnitt mellan mark och rymd för telemetri och telekommando samt tvåvägs avståndsmätning. Data för telekommando och telemetri samt data från TTC-övervakningen och kontrolldata utbyts mellan TTC-stationerna och Galileos kontrollcentra. Under normala operationer är TTC-stationen självständig. Det finns även tekniker för underhåll och för att undersöka avvikelser.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.