Europas märkliga jätte vaknar

LOFAR har presterat den bästa bilden tagen i så låg frekvens som hittills tagits.
16 februari 2010

Det säregna europeiska radioteleskopet LOFAR börjar nu bli varmt i kläderna. Medan vintern fortfarande håller Europa i sitt grepp har ASTRON, som står bakom LOFAR, publicerat en unik bild på en avlägsen galax.

LOFAR har tagit "bilden" av galaxen 3C61.1 i frekvensen 173 MHz, vilket motsvarar en våglängd på en dryg meter, att jämföra med vanligt ljus som har en våglängd på under en miljondels meter. Inget teleskop har kunnat ta bilder av denna kvalitet i så låg frekvens tidigare.

Bilden bygger bara på en del av de data LOFAR samlade under de 60 timmar teleskopet observerade 3C61.1. Nästa steg blir att sätta samman all data till en ännu bättre bild.

IT-teleskop

LOFAR-antenner på marken
De antenner som bygger upp LOFAR är mycket enkla. Det är däremot inte datorkraften som är hjärtat i anläggningen.

LOFAR står för LOw Frequency ARray och är ett nätverk av i grund och botten väldigt enkla antenner, som inte går att peka med eller ändra riktning på. Men de är sammankopplade i ett höghastighetsnätverk kopplat till en superdator, vilket gör att det går att manipulera observationerna i mjukvara istället för i hårdvaran, antennerna. Det går alltså att "sikta" med mjukvaran. Så LOFAR är i ordets verkliga bemärkelse ett IT-teleskop – utan den högteknologiska ryggraden skulle det inte gå att få någon meningsfull information ur de tusentals antennerna.

LOFAR-station i Onsala

Inom LOFAR-projektet planerar man att så småningom ha anläggningar i Holland, Tyskland, Sverige, Storbritannien och Frankrike, och eventuellt även i andra europeiska länder som Polen och Ukraina. Det skulle göra att den totala teleskopytan skulle bli uppåt en kvadratkilometer, eller motsvarande 200 000 Hubbleteleskop. Sveriges LOFAR-station kommer att stå på Onsala Rymdobservatorium. Stationen kommer att bestå av knappt 200 antenner.

Förutom den stora antennytan finns det andra fördelar med ett system som är distribuerat på detta sätt. Genom den så kallade interferometer-tekniken går det att utnyttja avståndet mellan stationerna för att få en upplösning som om de olika stationerna vore delar av ett enda jätteteleskop.

ESA vill bygga LOFAR-kusin på månen

LOFAR kommer på grund av detta att kunna göra en hel rad nya astronomiska observationer. Observationsplanerna sträcker sig såväl till det allra mest avlägsna i både tid och rum – tiden omedelbart efter Big Bang – som till mycket mer närliggande fenomen, som magnetstormar på solen, solvinden och hur klimatet påverkar jorden. LOFAR kan även bidra till forskningen inom områden som geofysik och jordbruk.

ESA har jobbat med planer på att sätta upp ett LOFAR-liknande teleskop på månens baksida. Där skulle teleskopet vara helt avskärmat från det brus som stör på jorden, vilket skulle öppna dörrar till helt nya observationer.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.