Flyga, forska och förvänta
Ett varierat arbete, stort ansvar och väntan på det viktiga beskedet. Dagarna som astronaut blir sällan tråkiga och arbetsuppgifterna skiftar från att träningsflyga jetplan till att prata med astronauterna på rymdstationen. Den svenske astronauten Christer Fuglesang berättar om livet som astronaut.
– Det roligaste är att få flyga till rymden, men det har jag inte fått göra ännu. Annars är det spännande att få vara nära ett så intressant forskningsfält. Jag är lockad av tanken att kunna åka längre och längre bort och jag vill vara en del av det. Det handlar också till en del om att finna svar på fundamentala frågor som hur allting började och hur allt är uppbyggt.
En typisk arbetsdag för Christer Fuglesang finns inte. Arbetet är mycket varierande. Ibland är det intensiva träningsperioder, som i början eller då man tränar inför ett eventuellt uppdrag. Men även när han inte tränar inför något särskilt uppdrag så innehåller jobbet mycket fysisk aktivitet – han tränar ungefär tre gånger i veckan på gym, fotboll eller annan idrott. I tjänsten ingår också att flyga flygplan. Nästan varje vecka flyger han som andrepilot i ett jetplan eller som förstepilot i vanliga flygplan.
Vår man på jorden
Mycket tid går åt till kontorsarbete framför datorn också. Just nu arbetar Christer Fuglesang som support för de astronauter som är uppe i den internationella rymdstationen.
– Det innebär att jag är deras representant på jorden, i till exempel möten där det planeras vad de ska göra. Jag ser till att saker som de behöver skickas upp till dem. Det kan gälla att rätt utrustning ska skickas upp eller något så enkelt som att de behöver få kaffe, berättar Christer Fuglesang.
Kommunikationen med astronauterna i rymden sköter han mest via e-post. Men ibland talar han också direkt med dem via kontrollcentrumet. Just att stå ut med att vara så pass avskärmad från jorden som man är i rymden är en egenskap som är viktig förr en astronaut.
– En astronaut ska vara psykiskt stabil och ha ett stort tålamod. Andra viktiga egenskaper är att kunna lära sig saker fort, till exempel nya språk, att använda ny teknik och att utföra experiment, säger Fuglesang.
Platsjournalen banade väg mot rymden
Andra mer fysiska krav på astronauter är att de får vara varken för långa eller för korta och medicinskt friska när de börjar träna för att bli astronauter. De får till exempel inte ha haft njursten eftersom de då inte klarar när vätskebalansen förändras under en långtidsvistelse i rymden. Christer Fuglesang blev astronaut efter att ha svarat på en platsannons.
– Europeiska rymdstyrelsen sökte tio nya astronauter och Rymdstyrelsen annonserade efter kandidater. Efter ungefär två år och många tester, intervjuer och undersökningar så valde de mig som en av de nya astronauterna, säger Fuglesang.
Fysiken nyttig i yrket
Christer Fuglesang har aldrig ångrat att han tog steget att bli astronaut. Han kombinerar kreativiteten från forskaryrket med allt som det innebär att vara en aktiv del av rymdutvecklingen. Innan han blev astronaut var han forskare i fysik, något som har hjälpt honom i hans nuvarande yrke.
– Framförallt sättet att tänka på och metodiken för att göra experiment har jag nytta av. Ett exempel är ett av experimenten som utfördes på rymdstationen Mir, som jag faktiskt själv har utvecklat. Vi undersökte om det är den kosmiska strålningen som orsakar ljusblixtar i ögonen på rymdresenärerna. Vi fann att det i huvudsak är tunga joner i den kosmiska strålningen som ger upphov till att astronauterna ibland ser blixtar, berättar Fuglesang.
Att vara astronaut innebär också att vänta. Christer Fuglesang berättar att han väntar varje dag på ett särskilt telefonsamtal – det samtal som meddelar att han ska vara med i nästa uppdrag i rymden.
Betygsätt
Antal sidvisningar
Dela
- Currently 0 out of 5 Stars.
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
Betyg: 0/5 (0 avgivna röster)Tack för att ditt betyg
Du har redan betygsatt denna sidan!
Ditt betyg har ändrats, tack för att du betygsatte denna sidan