Första spadtaget för banbrytande radioteleskop i Onsala

Nu byggs LOFAR-stationen vid Onsala rymdobservatorium. Här ser vi de första spadtagen.
30 november 2010

Vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland tar man i dagarna de första spadtagen för ett radioteleskop som ska ge astronomer en helt ny bild av universum. Anläggningen blir en svensk del av det gigantiska och banbrytande europeiska radioteleskopet LOFAR.

LOFAR (LOw Frequency ARray) är ett nätverk av i grund och botten väldigt enkla antenner, som inte går att peka med eller ändra riktning på. Men antennerna är sammankopplade i ett höghastighetsdatanätverk som är kopplat till en superdator. Det gör att det går att manipulera observationerna i datorernas mjukvara istället för i hårdvaran, antennerna. Det går alltså att "sikta" med antennen med hjälp av mjukvaran. LOFAR är alltså i allra högsta grad ett IT-teleskop.

– Varje LOFAR-station samlar och hanterar uppemot 32 terabyte data per dygn, säger John Conway, professor i observationell astronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium. Vi på Chalmers arbetar tillsammans med våra europeiska kollegor med att utveckla helt nya typer av mjukvara för att kunna bearbeta och analysera radiosignalerna från avlägsna källor.

Enastående nya upptäckter

LOFAR-antenner är enkla men arbetar tillsammans och bearbetas av kraftfulla datorer.

LOFAR är, som namnet antyder, anpassat för att kunna registrera mycket lågfrekvent radiostrålning, alltså radiovågor med lång våglängd, i LOFARS fall 1,3–15 meter. Teleskopet öppnar därmed upp ett nytt fönster mot universum för astronomer. Vetenskapsrådet, som är med och betalar LOFAR-anläggningen i Onsala säger så här: "Med 100- till 1000-faldig ökning i känslighet och vinkelupplösning i ett huvudsakligen outforskat frekvensområde kommer den att leverera enastående nya astronomiska upptäckter."

LOFAR kommer bland annat att kunna avbilda områdena kring de supertunga svarta hålen i mitten av närliggande galaxer. Bland de områden som Vetenskapsrådet identifierar där LOFAR kan lämna avgörande bidrag finns bland annat slutet på universums "mörka period", hur den storskaliga strukturen i universum bildades, hur galaxer uppkommer och utvecklas, kosmisk strålning med ultrahöga energier, källor till gammastrålning och soleruptioner – något som är synnerligen intressanta för svenska astronomer, rymdfysiker och elementarpartikelfysiker.

En av åtta

Chalmers LOFAR-station blir det största nya radioteleskop som byggs i Sverige sedan 1970-talet. Invigning av stationen är planerad till sommaren 2011.

– Det blir början på en ny tid för Onsala rymdobservatorium, säger Hans Olofsson, professor vid Chalmers och föreståndare för Onsala. Vi är stolta att vara en del av ett av de mest spännande astronomiska projekten i världen.

Den svenska LOFAR-stationen är en av åtta som just nu byggs och projekteras runt om i Europa. Stationerna kompletterar teleskopets kärna som ligger nära Groningen i Nederländerna.  Onsalas LOFAR-station kommer att bestå av 192 små antenner som tillsammans fångar upp radiovågor från rymden. Signalerna som registreras transporteras via direkt fiberlänk till Nederländerna där de kombineras med de andra stationernas data.

ESA har haft planer på att bygga ett LOFAR-liknande radioteleskop på månens baksida, bland annat för att man där är avskärmad från allt radiobrus från jorden. Ett sådant instrument skulle öppna nya möjligheter för radioastronomerna och skulle kunna placeras ut med obemannade farkoster.

Virtuell jätteantenn

Radioteleskop har traditionellt sett ut och fungerat som stora parabolantenner. Att kunna fånga upp långvågiga radiosignaler från rymden med en parabolantenn skulle kräva omöjligt stora teleskop. Istället har astronomer och ingenjörer utvecklat sätt att samla ihop signaler från många teleskop på olika ställen. När LOFAR:s alla stationer är klara kommer de att fungera som ett enda stort teleskop med en 1 500 kilometer bred antenn.

Med stationen i Onsala blir LOFAR:s teleskopnätverk större. Det gör att det kan uppnå bättre synskärpa än som tidigare varit möjligt för så långa radiovågor. Tillsammans med stationerna i Frankrike, Tyskland och England ser den jämna fördelningen av stationer till att bilder från LOFAR blir både skarpa och jämna.

Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet, och verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Virtuell jätteantenn

Radioteleskop har traditionellt sett ut och fungerat som stora parabolantenner. Att kunna fånga upp långvågiga radiosignaler från rymden med en parabolantenn skulle kräva omöjligt stora teleskop. Istället har astronomer och ingenjörer utvecklat sätt att samla ihop signaler från många teleskop på olika ställen. När LOFAR:s alla stationer är klara kommer de att fungera som ett enda stort teleskop med en 1 500 kilometer bred antenn.

Med stationen i Onsala blir LOFAR:s teleskopnätverk större. Det gör att det kan uppnå bättre synskärpa än som tidigare varit möjligt för så långa radiovågor. Tillsammans med stationerna i Frankrike, Tyskland och England ser den jämna fördelningen av stationer till att bilder från LOFAR blir både skarpa och jämna.

Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet, och verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.