GLAST i rymden - med svenska detektorer

Två neutronstjärnor eller ett svart hål och en neutronstjärna
13 juni 2008

Efter några förseningar sändes gammateleskopet GLAST upp i onsdags. När satelliten om tre veckor börjar sända data öppnar det nya möjligheter att studera den mest energirika ljuset i universum. Svenska forskare vid Stockholms universitet, KTH och högskolan i Kalmar har deltagit i arbetet med satelliten och väntar spänt på att detta nya fönster mot universum ska öppna sig.

Onsdag den 11 juni sköts satelliten GLAST (Gamma-ray Large Area Space Telescope) upp från Cape Canaveral. Satelliten ska studera den mest energirika delen av det elektromagnetiska spektrumet i universum, gammastrålningen. Ljuspartiklarna – fotonerna – i gamma-området har energier som är 10 miljoner till 300 miljarder gånger större än de för synligt ljus.

– Efter att ha varit sysselsatt i tio år med planeringen och uppbyggnaden av satelliten ska det bli oerhört spännande att se om vi kan få de avgörande ledtrådar som gör att vi kan komma närmare en lösning av mysteriet med mörk materia", säger Lars Bergström, professor vid Fysikum vid Stockholms universitet och som var en av initiativtagarna till det svenska deltagandet i satelliten.

Dunstar svarta hål?

GLAST cirklar nu 555 kilometer ovanför jorden
GLAST cirklar nu 555 kilometer ovanför jorden

Bara de mest extrema processerna, som supernovor, processer nära svarta hål och chockvågor i galaxhopar kan ge upphov till gammastrålning. Strålningen går inte att se från jordytan, så satelliten öppnar ett helt nytt fönster mot universum.

Tidigare satelliter, som ESA:s Integral, har berättat en hel del om energiområden som ligger strax under GLAST:s. Det finns därför teoretiska modeller som beskriver dessa fenomen, och gör förutsägelser för hur strålningen bör se ut vid högre energier.

– Med hjälp av de nya data vi får från GLAST hoppas vi kunna lösa ett antal gåtor och frågetecken som finns kring dessa objekt, hoppas Magnus Axelsson, astronom vid Stockholms universitet och en av de som hoppas mycket på GLAST-data.

Satelliten ska också spana efter ett annat om möjligt ännu mer esoteriskt fenomen: kollisionen mellan partiklar som tillhör den mörka materia som utgör en stor del av universum men som inte syns. Det finns också en lite chans att den ska observera explosioner från mikroskopiska svarta hål som "dunstar" bort.

När en massiv stjärna nått slutet av sitt liv genomgår den en ka
När en massiv stjärna nått slutet av sitt liv genomgår den en katastrofal kollaps som kan sända ut en våg av gammastrålning

Vissa teorier förutsäger att sådana bildades vid Big Bang. Som alla svarta hål läcker de förmodligen energi via så kallad Hawking-strålning. Är de tillräckligt små kan de tappa massa snabbare och snabbare tills de i praktiken exploderar.

Två tusen kristaller

Det svenska bidraget består av de stavar av cesiumjodid som utgör gammadetektorns centrala mätanordning. Det rör sig om två tusen kristaller, 33 centimeter långa och två gånger tre centimeter i genomskärning. Storleken måste vara exakt inom en tiondels millimeter.

Amerikanska finansiärer står för huvuddelen av kostnaden för satelliten, där Sverige tillsammans med Frankrike, Italien, Japan och Tyskland bidrar.

GLAST kommer om en månad eller två att få ett klatschigare namn. Då kommer nämligen vinnarna i den tävling NASA utlyst att offentliggöras. Tävlingen drog hela 12 000 intresserade.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.