Galileostart med flera premiärer
Den 21 oktober lyfte två satelliter ur det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo i toppen på en rysk Sojus-raket. Det innebär att det var en dubbel premiär för ESA, Kourou och europeisk rymdflygning, och en dubbel premiär med tre nyheter dessutom. Det innebar nämligen att båda de första två satelliterna i Galileosystemet placerades i rymden, och det var den första Sojus-starten från den europeiska raketbasen Kourou.
Händelsens historiska inramning förstärks av att Galileo är ett samarbete mellan ESA och EU, och att premiäruppsändningen av Sojus är en manifestation av samarbetet mellan ESA och Ryssland.
Galileo är en europeisk motsvarighet till det amerikanska navigationssystemet GPS och det ryska GLONASS. Men till skillnad från de amerikanska och ryska systemen är Galileo till hundra procent ett civilt program. Det betyder bland annat att det inte riskerar att stängas ner på grund av militära hänsyn.
Flera svenska komponenter
Galileosatelliterna har en hel del svensk inblandning. Den svenska avdelning av RUAG Space – det som tidigare var Saab Space – har byggt och levererat de datorer som styr satelliterna. Dessa datorer styr och övervakar såväl navigationssystemet som ett antal andra undersystem. RUAG Space Sweden har också levererat antenner både för telemetri och för kommunikationen med markstationer. RUAG Space Sweden har dessutom levererat separationssytemet till satelliterna. Detta är en paradgren för RUAG Space Sweden och tidigare Saab Space. Företaget har flera hundra lyckade separationer under bältet, och levererar system till såväl ESA:s Ariane som till amerikanska bärraketer och de ryska Proton och just Sojus. Andra delar av RUAG levererar signalgeneratorerna till de första satelliterna i systemet samt mekanismen som riktar in solpanelerna.
Svenska ingenjörer kommer också att vara inblandade senare i Galileoprojektet genom det tyska rymdföretaget OHB. Företaget köpte i somras svenska Rymdbolagets satellitdivision och har vunnit upphandlingen om 14 satelliter i Galileosystemet, med början i och med den femte. De fyra första har Thales-Alena och Astrium i Frankrike byggt.
Uppgraderad arbetshäst
De två Galileosatelliterna är en del av In-Orbit Validation-fasen av programmet. Under denna fas kommer systemets rymd-, mark- och användarkomponenter att genomgå omfattande tester. Nästa par av satelliter som beräknas sändas upp sommaren 2012 kompletterar den kvadruppel av satelliter som ska genomföra denna fas.
Sojus-raketen är den globala rymdindustrins verkliga arbetshäst. Den första starten med den första versionen av Sojus skedde 1966. Nu är antalet starter uppe i över 1 700 – långt fler än för någon annan raket, för i princip alla typer av uppdrag, från att sända upp satelliter till låg omloppsbana kring jorden till att sända iväg interplanetära sonder. Sojus är en robust och tillförlitlig bärraket som i och med denna Galileouppsändning kommer att utgöra en viktig del av Kourous arsenal av bärraketer. Denna senaste utveckling av bärraketen innefattar ett kraftigare tredje steg.
Denna Sojusstart var första gången en Sojus lyfte från en raketbas utanför Ryssland eller Kazakstan. Tack vare att Kourou ligger närmare ekvatorn och raketen därmed kan dra lite mer nytta av jordens rotation kan de Sojus-raketer som lyfter från Kourou bära med sig mer last än de som lyfter från baserna Bajkonur eller Plesetsk.
