Göteborg – forum för företag och forskning
Göteborg ligger på Sveriges framsida, anser åtminstone göteborgarna. Och visst ligger det något i det, med tanke på de nära kommunikationerna med kontinenten. Därför är staden också en intressant mötesplats för företagare, forskare, politiker och inte minst de ungdomar som kommer att styra forskning och utveckling i framtiden. I den västsvenska regionen runt Göteborg finns ett stort antal företag och forskningsinstitutioner som arbetar med rymden som fält.
Två av Sveriges tre största rymdföretag finns i regionen. Flera av företagen är också mycket starka internationellt, med bland annat Volvo Aero som levererar motorer till den europeiska Ariane-raketen och RUAG Space som byggt flera internationellt framgångsrika satelliter och levererar världsledande separationssystem till alla världens rymdaktörer. I regionen finns också många små specialistföretag.
Här finns också forskning och teknikutveckling i världsklass, på Göteborgs universitet och Chalmers, och på observatoriet i Onsala, som formellt sorterar under Chalmers.
Här finns även det nationella vetenskapscentrumet Universeum som lockar ungdomar till naturvetenskapen och visar upp den för alla intresserade. Navet i Borås och Innovatum i Trollhättan fyller liknande funktioner för sina respektive områden i regionen.
RUAG Space nygammal fågel
RUAG Space är en nygammal fågel på den svenska rymdscenen. Förra året sålde Saab sin rymdverksamhet till den schweiziska industrigruppen RUAG, och Saab Space bytte namn till RUAG Aerospace Sweden AB, och i augusti 2009 till RUAG Space AB.
Vad innebär då ägarbytet?
– Nu har vi fått en ägare som på högsta nivå, i styrelsen, har ett aktivt intresse för rymdverksamhet. Det är den stora skillnaden, och det bådar gott för framtiden, säger Lars Nordfeldt, informationschef för RUAG Space i Sverige.
Annars är Saab och RUAG lika på många sätt. Båda är ursprungligen försvarsindustrier. RUAG som koncern har dock sakta men säkert rört sig mot att ha en allt större del av verksamheten inom den civila sektorn.
Ägarbytet kommer förmodligen inte att innebära några genomgripande förändringar.
– Bolagen i koncernen är ganska komplementära, säger Lars Nordfeldt.
På sikt är det sannolikt att RUAG kommer att försöka hitta tekniska kombinationer i koncernen som gör att de kan bredda sina erbjudanden. Man vill också försöka hitta nya tillämpningar inom andra sektorer för den avancerade tekniken som utvecklats inom rymdverksamheten. Men detta innebär snarare nya möjligheter än några begränsningar för RUAG Space i Sverige.
Största oberoende leverantören
RUAG Space AB har sin huvudverksamhet i Göteborg, där drygt 300 personer arbetar. Totalt sysselsätter företaget ca 375 personer. I Göteborg arbetar man huvudsakligen på tre typer av produkter: datorer och datorbaserade system till bärraketer och satelliter samt antenner och mottagare inom mikrovågsområdet. Inom alla dessa områden ligger företaget i den absoluta fronten.
– Som Saab Space var vi den största oberoende apparatleverantören för satelliter i Europa. Som RUAG Space är vi nog den största oberoende apparatleverantören till hela rymdindustrin i Europa, säger Lars Nordfeldt, inte utan stolthet.
"Oberoende" innebär att de inte hör till någon av de stora "primarna". Prime är industrijargong för de stora företag och konglomerat som själva driver stora, internationella satellitprojekt och bygger hela satelliter eller bärraketer.
– Vi tycker att det är viktigt att vara just oberoende, säger Lars Nordfeldt. Vi vill inte utmana primarna, eller binda oss till någon av dem. Vi vill istället kunna erbjuda våra tjänster och vår kompetens till alla.
En av de stora fjädrarna i hatten när det gäller styrdatorer till bärraketer är ESA:s stora Ariane-5. Man ska också leverera styrdatorn till ESA:s nya mindre bärraket Vega. Även när det gäller datasystem till satelliter har företaget imponerande meriter att visa upp. Man har till ESA:s Herschel och Planck levererat dels datahanteringssystem och dels system för att styra satelliternas position och inriktning i banan. Datorsystemen finns även på exempelvis ESA:s Mars Express, Venus Express och Rosetta. Företaget ska också leverera omborddatorn till satelliterna i det europeiska positioneringssystemet Galileo, och även själva signalgeneratorn. Företaget ska även utveckla datorlösningar för de tre första Sentinel-satelliterna för det europeiska GMES-initiativet.
Antenner levererar man både för exempelvis telemetri och telekommando till telekommunikationssatelliter och reflektorantenner för vetenskapligt bruk. Man har exempelvis levererat ett högprecist antennpar till radarinteferometern till ESA:s Cryosat-2 för att satelliten ska kunna göra sina exakta ismätningar. Mikrovågsmottagare och frekvensomvandlare till nyttolasten på kommersiella telekomsatelliter är en volymprodukt där man har regelbundna leveranser till de flesta satellitbyggarna. Alla de stora i USA finns på kundlistan.
Världsbäst på separationssystem
Separationer är känsliga saker, även för satelliter. Det gäller att bärraketen släpper sin satellit så att den hamnar i precis rätt bana. RUAG Space behärskar separationer till så nära fulländning som det går att komma och är världsledande. Man har över 400 lyckade separationer (416 i juli 2009) under bältet, och levererar system till såväl ESA:s Ariane som till alla de amerikanska bärraketerna och de ryska Proton och Soyuz.
Separationsverksamheten är förlagd till Linköping, och därifrån levererar man också styrsystem för sondraketer. Kunder är NASA i USA och Rymdbolaget för de Maxusraketer som sänds upp från Esrange i Kiruna.
– Vi fick nyligen ett kontrakt att vidareutveckla våra styrsystem åt NASA. Det är inte ofta någon får statliga pengar från USA för att utveckla system, säger Lars Nordfeldt och ler. Det visar på ett starkt förtroende.
Kontakten med de stora tekniska högskolorna är viktigt för företaget. Den tekniska utbildningen är en viktig rekryteringsbas, så företaget är mycket aktivt gentemot studenterna och deltar i arbetsmarknadsdagar, bjuder in till studiebesök och Öppet hus, samt bidrar med föreläsare till högskolorna.
– Vi är beroende av tillgången på välutbildad arbetskraft. När vi behöver folk, måste vi veta att vi kan få tag på dem, säger Lars Nordfeldt.
Om kommunikationen med studenterna är en framgångsfaktor så är det svenska sättet att kommunicera och lyssna också en nyckel till framgång för svenska rymdaktörer, tror Lars Nordfeldt.
– Det svenska sättet att vara, med en bra förmåga att vara lyhörda, ser till att kunderna får vad de vill ha. Det är en av de svenska styrkorna i det internationella rymdsamarbetet.
Volvo Aero levererar motorer
En bit utanför Göteborg, i Trollhättan, ligger Sveriges största rymdföretag, Volvo Aero. Företaget utvecklar och tillverkar raketmotorkomponenter, speciellt turbiner och utloppsmunstycken. Bland annat tillverkar företaget raketmotorturbiner samt utloppsmunstycken för Vulcain-motorn till Ariane-5. Volvo Aero är en av världens största tillverkare av brännkammare och munstycken för kommersiella bärraketer.
Även flera mindre bolag
Omnisys är ett annat av Göteborgsregionens rymdföretag, om än lite mindre än Volvo Aero. Företaget levererar kraftförsörjningssystem till satelliter, och är veteraner på området. De levererar kraftsystemet till den svenska teknikdemonstratorn Prisma, och till den svenskbyggda ESA-satelliten SMART-1, som i november 2004 blev den första europeiska satellit att nå omloppsbana runt månen. Kraftsystemet ser till att alla system och instrument på Prisma får den el de behöver.
– I princip kan man säga att man kopplar in solpanelerna i ena ändan, och i andra ändan sitter all elektronik. Däremellan finnas ett antal batterier, säger Mats Wannerbratt, projektledare på Omnisys.
Största utmaningen är att se till att systemet levererar en konstant spänning när instrument och system på satelliten slås på och av.
Omnisys levererar även radiometersystem för satelliter och för markbaserad astronomisk forskning.
Gaisler levererar processorer till omborddatorer på satelliter. De är heller inga nybörjare i gemet. Två av de ledande personerna i Aeroflex Gaisler som företaget heter sedan ett år tillbaka, Jiri Gaisler och Sandi Habinc, har ett långt förflutet inom den europeiska rymdorganisationen ESA.
Gaislers har också sitt ursprung på ESA:s forskningscentrum ESTEC. Företaget bildades 2001 av Jiri Gaisler som ett spin-off-företag från ESA. Processorn har sedan vidareutvecklats av Gaisler. Gaislers processor har ett fortsatt och tydligt stöd av ESA, och är en av organisationens standard-processorer för framtiden.
Två andra företag i regionen som bland annat arbetar med rymden är Carmenta och Jirotek. Carmenta arbetar sedan mer än 20 år med geografiska informationssystem, GIS, där satellitdata är en mycket viktig, för att inte säga oundgänglig, komponent. Bland Carmentas kunder finns Hitta.se, SMHI, Rymdstyrelsen, Vägverket, Luftfartsstyrelsen, SOS Alarm och Sjöfartsverket.
Jirotek levererar ljudabsorbenter för rymdindustrin, som har extrema krav på produktkvalitet, funktion och renhet. Bland annat levererar Jirotek komponenter till ESA:s Ariane 5. Jirotek håller till i Getinge mellan Falkenberg och Halmstad, samt i Sandared utanför Borås.
Som kuriosa kan också nämnas att Hasselblad, den berömda kameramakaren, byggde upp sin verksamhet i Göteborg. Hasselblads rymdäventyr började av en slump 1962 när astronauten Walter Schirra tog med sig sin privata Hasselblad 500C och tog bilder på jorden sedd från rymden som sedan blivit berömda. Den 20 juli 1969 fotograferade Neil Armstrong och Buzz Aldrin månen och rymden med en Hasselbladskamera som tagits fram just för månlandningen. Överhuvud taget hade NASA ett mycket intimt samarbete med Hasselblad, som ledde till åtskilliga kameror som var specialanpassade för rymdbruk.
Onsala spårar rymdmolekyler
I Göteborg finns också Imego, ett statligt svenskt forskningsinstitut med inriktning på mikro- och nanoteknologiska sensorsystem. Imego utvecklar system inom områdena MEMS, IMU, fotonik, elektromagnetism, nanopartiklar, biologi och kemi, och samarbetar med företag inom många verksamhetsområden, där rymden är ett. Verksamheten ligger i anslutning till Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
Regionen är också värd för två av Sveriges främsta forskarmiljöer. Förutom just Chalmers tekniska högskola även Göteborgs universitet. På Chalmers finns bland annat Institutionen för radio- och rymdvetenskap där bedrivs forskning om mikroelektronik, astrofysik och globala miljöproblem. Det finns även olika forskningsgrupper som bland annat forskar om avancerad mottagarutveckling (GARD) och mycket mer.
Onsala Rymdobservatorium är ett radioobservatorium av internationell klass. Med de stora och små antennerna på området forskas det om radioastronomi, geodesi, navigation och jordens atmosfär. Man tar även fram mottagarutrustning och arbetar med fjärranalys.
Åke Hjalmarsson på Onsala var astronomikoordinator för den svenska satelliten Odin. I Odins astronomiska uppdrag låg att leta molekyler i rymden, främst vatten och syrgas. Vattenångan hittade Odin planenligt, men syret visade sig vara en betydligt svårare nöt. Till slut hittade Odin syrgas, men halten visade sig vara tusentals gånger lägre än de kosmokemiska modellerna förutsade.
– Att vi har hittat väldigt lite syre är kanske viktigare än om vi hade hittat mycket, säger Åke Hjalmarsson. Ett sådant resultat skjuter ner de etablerade modellerna för hur molekyler bildas, och sånt är alltid spännande.
Vetenskapsfestival och Universeum lockar allmänheten
Universeum är ett nationellt vetenskapscentrum som visar utställningar, experiment och levande miljöer som den svenska fjällmiljön och tropisk regnskog. Ett viktigt uppdrag är att få ungdomar intresserade av naturorienterande ämnen och att öka intresset för naturvetenskapliga fenomen i vardagen. Industri och rymdindustrins starka traditioner i regionen gör att det är naturligt att en av de stora utställningarna på Universeum handlar om rymden.
Universeum har bland annat en fullskalemodell av den internationella rymdstationen ISS. Den används som utgångspunkt för att diskutera livet i rymden och frågor som: Vad händer med kroppen i tyngdlöshet? Vilken forskning pågår ombord? Hur går man på toaletten? Vad äter man? När behöver man en rymddräkt och hur fungerar den?
Ett annat sätt att lära av ungdomarna är de examensprojekt som gymnasieelever kan göra på Universeum. De får då lära sig att vara guider under två veckor. Efter en vecka får de klara sig själva att berätta, visa, leka och använda Universeums miljöer på ett så bra sätt som möjligt för besökarna. De har ofta mycket bra idéer om hur man kan möta ungdomar, vilket Universeum drar nytta av för att utveckla verksamheten.
Det går inte att prata om Göteborg och populärvetenskap utan att nämna Vetenskapsfestivalen, det årligen återkommande jätteevenemanget som alltid har ett större eller mindre inslag av rymd och astronomi. År 2006 var besöket av Christer Fuglesang och resten av besättningen på STS-116 huvudnumret på det årets festival.
Vetenskapsfestivalen ägde rum för första gången i april 1997 och syftet med festivalen är att förmedla vetenskap till allmänheten och skola på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt. Dessutom vill man skapa en positiv attityd till forskning och vetenskap och på så sätt uppmuntra till högre studier.
Festivalen har omkring 100 000 besökare varje år, vilket gör den till det största populärvetenskapliga evenemanget i landet och ett av Europas största populärvetenskapliga evenemang.
Det går inte att prata om Göteborg och populärvetenskap utan att nämna Vetenskapsfestivalen, det årligen återkommande jätteevenemanget som alltid har ett större eller mindre inslag av rymd och astronomi. År 2006 var besöket av Christer Fuglesang och resten av besättningen på STS-116 huvudnumret på det årets festival.
Vetenskapsfestivalen ägde rum för första gången i april 1997 och syftet med festivalen är att förmedla vetenskap till allmänheten och skola på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt. Dessutom vill man skapa en positiv attityd till forskning och vetenskap och på så sätt uppmuntra till högre studier.
Festivalen har omkring 100 000 besökare varje år, vilket gör den till det största populärvetenskapliga evenemanget i landet och ett av Europas största populärvetenskapliga evenemang.