Hål i isen möjlig meteorit

Var det en meteorit?
Är detta ett meteoritnedslag? Kanske, eller kanske inte
3 februari 2006

Natten mellan den 29 och 30 november gjorde något ett hål i isen utanför knuten på Lennart och Majlis Isacsons stuga vid Hälsingekusten. Var det en meteorit? Ja, säger makarna Isacson. Nja, säger experterna.

Natten mellan den 29 och 30 november lyste ett ljussken upp Majlis och Lennart Isacsons tomt i fiskeläget Sågtäkten utanför Strömsund i Hälsingland. Dagen efter var det ett stort hål i isen, bara 20 meter från husknuten. Var det en meteorit? Lennart och Majlis Isacson är övertygade om det.

Hur stor är då sannolikheten att det faktiskt var en meteorit? Det registreras bara en knapp handfull meteoritnedfall i världen per år i snitt, och i Sverige känner man bara till nio de senaste 150 åren. Men det faller givetvis fler än det registreras.

– Vi får åtminstone 5–6 rapporter om såna här förmodade meteoritnedslag varje vinter, säger Clas Svahn, ordförande för UFO Sverige. Samma sak är det med övriga Norden, och även Kanada. Nästan alltid är det någon som sett ett ljusfenomen i samband med det. När man sedan kollar lite närmare så kan det ha varit en ljusprick av något slag, eller ett vanligt stjärnfall.

Så han tror inte på att det var en meteorit. Han påpekar också meteoriter bara är klart lysande högt uppe i atmosfären. – När en meteorit slår ner kan de kanske glöda lite, men de lyser inte. Så ett ljussken kan knappast höra ihop med en närbeläget meteoritnedslag. För att man ska se ett ljussken så måste nedslaget ligga rätt långt borta.

Explosion över Jokkmokk

Meteorer som inte når marken är betydligt vanligare. De kan vara allt från ljusstrimmor på himlen som lyser några sekunder till sådana som den som exploderade högt upp i atmosfären ovanför Jokkmokk den 17 januari 2004. Explosionen syntes över stora delar av norra Sverige och ljudet hördes långt.

Institutet för rymdfysik har en mikrofonanläggning som lyssnar just efter meteorer. Den består av tre mikrofoner i norra Sverige och en i Uppsala.

– När meteorerna faller sönder ger det upphov till en explosion som i sin tur genererar väldigt långvågiga ljudvågor, säger Johan Kero på institutet för rymdfysik i Kiruna. Dessa ljudvågor kan vår utrustning detektera, och genom att triangulera kan vi räkna ut var explosionen ägde rum.

Ljudet från Jokkmokk-meteoriten gjorde att de norra mikrofonerna gick i botten, men den i Uppsala – 740 km från explosionspunkten – mätte upp ett ljudtryck på 0,056 pascal.

– Det är omärkligt med vardagliga mått mätt. Men det pekar på en sprängstyrka motsvarande minst 100 kg trotyl, säger Johan Kero.

Kometrester

Jorden träffas oupphörligt av allehanda rymdgrus. Totalt rör det sig om 100 ton per dygn. Mest rör det sig om just grus. Alla partiklar, stora som små, träffar Jordens atmosfär med 40 000–250 000 km/tim (ca 12–70 km/s). När de kommer in i atmosfären blir de på ungefär 120 kilometers höjd vitglödgande och joniserar luften i sin väg. På grund av det både lyser de själva och tänder luften i sin väg som ett neonlysrör. Efter någon sekund slocknar spåret.

Står man ute en stjärnklar natt dröjer det ofta inte länge, kanske fem, tio minuter, förrän man ser ett sådant "stjärnfall".

– Just den senate tiden har faktiskt varit en bra tid för stjärnfall, säger Johan Kero.

Vissa perioder är stjärnfallen mycket intensivare, och kan bli ett riktigt "stjärnregn". Det är när Jorden passerar igenom banan för någon komet. Det är alltså kometrester, som allt eftersom spridit ut sig i hela kometens bana.

Rymdstenar som är större än ungefär en knytnäve överlever ofta den atmosfäriska skärselden och faller till marken. De har då dock tappat sin astronomiska fart och faller som vilken annan sten som helst.

Andra vinterfenomen

Clas Svahn berättar att de får en hel del rapporter om andra vinterfenomen också. För ett par år sedan dök det upp cirkelrunda hål i isar i norra Sverige och Finland. Hålen förbryllade både ortsbor och forskare. Ett av hålen dök upp i Västersjön i Jämtland i mars 2003, i 70 cm tjock is. Två vintrar tidigare hade ett antal hål uppenbarat sig, bland annat i Torne älvs halvmetertjocka is, och – till allas förvåning – i ankdammen i Vasa. Några av hålen var ungefär en halvmeter i diameter, några mindre. Det såg också ut som om isen i närheten av hålet satt sig något.

Lokalbefolkning och media spekulerade i båda fallen att det var meteoriter eller rymdskrot som orsakat hålen. I Torne älv gick dykare ner i hålet med en undervattenskamera och letade, men hittade varken stenar eller skrot av utomjordisk härkomst.

Experterna var dock skeptiska och menade att det var synnerligen tveksamt om en meteorit skulle kunna slå hål på så tjock is, eftersom de när de slår ner bromsats upp till vanlig fallhastighet. Rymdskrot borde i sin tur inte ge cirkelrunda hål.

Så småningom menade en forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det sannolikt rörde sig om sumpgas som bubblat upp från botten och efter en tids påverkan gett upphov till hålen. Sättningarna i isen runtomkring stödde den hypotesen.

Clas Svahn menar att gas är en ganska sannolik förklaring för många hål i isen. Ibland bubblar den sakta upp och nöter under lång tid hål på isen. Ibland sker det betydligt våldsammare utsläpp som ger rejäla vattenuppkast.

– De är vanligare än man kan tro, och de det kan bli stora hål av dem, säger han.

Möjligen var det ett sådant som drabbade Sågtäkten. Ett annat fenomen som UFO Sverige ofta får rapporter om är de så kallade issnurrorna.

– Det är stora friflytande isflak som är exakt cirkelrunda och som snurrar runt i vattnet där de ligger. Jag har åkt runt på ett som var 80 meter i diameter i Piteälven. De är verkligen fascinerande.

Clas Svahn berättar att man kommit fram till att de bildas i bakvatten. Det samlas is där som sedan fryser.

– Den här isen roterar hela tiden och putsar därför kanterna på isen som fryser till runt omkring.

Om det faktiskt ligger en meteorit i viken vid Sågtäkten så kanske dykare kan fiska upp den så småningom. Ärendet ligger för närvarande hos miljödomstolen, som måste utfärda tillstånd för muddring av viken. Inte ens himlafenomen står över lagen.

Fotnot: UFO Sverige är en seriös organisation och arbetar för att "motverka okritiskt tänkande, blind tro och oberättigad misstro omkring UFO-fenomenen". De är landets enda vetenskapsinriktade UFO-organisation och samarbetar med bland annat FOI och SMHI för att noggrant och sakligt undersöka inrapporterade mer eller mindre märkliga fenomen. De tar tydligt avstånd från de olika "tefatsorganisationer" som finns.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.