Jätteballong lyfte från Esrange

AESOP
Tidigt på morgonen den 2/6 skickades AESOP upp från Esrange
6 juni 2006

Natten mot den 2 juni lyfte en enorm NASA-ballong från Esrange. Med ballongen åkte ett instrument som ska studera kosmisk strålning.

– Vi är mycket nöjda med flygningen så här långt. Uppsändningen var perfekt, ballongen har nått önskad flyghöjd och det vetenskapliga instrumentet fungerar klanderfritt, säger David Pierce, chef för NASA:s Balloon Program Office.

Ballongekipaget som steg mot den av midnattssolen upplysta himlen över Kiruna var hela 300 meter långt, och bar med sig ett instrument som kallas AESOP. Namnet är en förkortning och står för Anti-Electron Sub-Orbital Payload. Det är en sorts teleskop som spanar efter galaktisk kosmisk strålning, närmare bestämt antalet positivt laddade elektroner, så kallade positroner, som finns i den kosmiska strålningen.

AESOP ska studera magnetfältets struktur i heliosfären – den del av den lokala rymden som domineras av solvinden och vars räckvidd är ungefär dubbelt så stor som Plutos medelavstånd till Solen. Syftet är att studera förekomsten av positroner för att bestämma hur de storskaliga strukturerna i heliosfären påverkar den galaktiska kosmiska strålningen när den passerar igenom denna.

Ballonguppstigningen den 2 juni var ett led i NASA:s pågående ballongprogram på nordliga latituder. Genom att flyga från Esrange till Nordamerika så kan man nå flygtider på 4–6 dygn, vilket ger astronomerna mer tid att samla värdefull data.

– Tack vare ett utmärkt samarbete med våra amerikanska partners kan vi erbjuda astronomiforskare långa ballongflygningar med riktigt tunga instrument ombord, säger Olle Norberg, chef för Esrange Space Center.

Forskare och tekniker involverade i kampanjen anlände till Esrange redan i mitten av april, och har väntat på att vindarna i stratosfären ska stabilisera sig.

Effektiva plattformar

Esrange är en mycket lämplig anläggning att använda för att släppa upp vetenskapliga ballonger. Dels kan man under sommaren göra flygningarna under kontinuerligt dagsljus och vintertid under kontinuerligt nattmörker.

Esrange har också en stor startplatta, stor som 40 fotbollsplaner, och gott om välutrustade byggnader där experimenten kan förberedas. Man kan också vara säker på långa flygtider och säkra landningar eftersom de stratosfäriska vindarna är välkända.

– Vi hade aldrig varit så här framgångsrika utan de enastående människorna på Esrange och den fina infrastruktur de har här. Esrange är vår absoluta favoritplats att sända ballonger ifrån. Rymdbolagets och CSBF:s personal arbetar mycket bra tillsammans och utför forskning i världsklass med hjälp av ballonger, säger Danny Ball, chef för CSBF.

Det finns flera fördelar med att göra ballongexperiment jämfört med att skjuta upp en satellit. Utvecklingstiden för ballonginstrument är mycket kortare och kostnaderna blir betydligt lägre. Det betyder bland annat att ballongexperiment är åtkomliga för doktorander på ett sätt som satellituppskjutningar inte är. De är därför ett viktigt verktyg för blivande forskare.

Jätteballong

Ballongen flyger nu på dryga 40 kilometers höjd, vilket är flera kilometer högre än något flygplan nått. Som jämförelse ligger de lägsta stabila satellitbanorna på ungefär 200 kilometers höjd. Ballongen har nått sin fulla storlek på 1,2 miljoner kubikmeter. Den är hela 140 meter i diameter – mer än längden på an fotbollsplan. AESOP väger 1,36 ton, och hela ekipaget väger 3,57 ton.

Ballongen är på måndagmorgonen på väg ut över Davissundet mellan Grönland och det kanadensiska Arktis, där den kommer att landa i mitten av veckan. Den exakta landningsplatsen är beroende av vindriktningen och hur länge flygningen pågår.

Uppsändningen av AESOP gjordes av Rymdbolagets amerikanska kollegor från CSBF, Columbia Scientific Balloon Facility, tillsammans med Esranges eget uppsändningsteam.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.