ESA title
Rosetta kunde visa att det rörde sig om en asteroid.
Agency

Kometen var ingen komet

15/10/2010 962 views 0 likes
ESA / Space in Member States / Sweden

Tack vare att ESA:s kometjägare Rosetta befann sig på rätt plats vid rätt tid har forskarna kunnat bekräfta att de fotograferat en i och för sig vanlig men aldrig tidigare skådad kosmisk händelse. En av de forskare som analyserat Rosettas bilder är Hans Rickman vid Uppsala universitet.

Ett automatiskt övervakningsteleskop hittade i början av året en himlakropp med en svans i asteroidbältet. Upptäckten klassificerades därför som en komet. Men forskarna var av flera skäl inte särskilt bekväma med den klassificeringen. Nu har deras tvekam visat sig berättigad. Ett forskarteam där den svenske astronomen Hans Rickman ingår har nu med hjälp av bilder från ESA:s kometsond Rosetta visat att svansen är ett resultat av en kollisionen mellan två asteroider.

Fel bana, fel utseende

Kameran på Rosetta som tog bilderna är delvis tillverkad i Sverige.
Kameran på Rosetta som tog bilderna är delvis tillverkad i Sverige.

Det fanns flera skäl till att astronomerna hade svårt för att acceptera att himlakroppen som fick beteckningen P/2010 A2 var en komet. Det första var objektets bana. Kometer rör sig för det allra mesta på avlånga, elliptiska banor som för dem från solsystemets ytterområden in mot de varmare inre områdena och tillbaka igen. Men P/2010 A2 visade sig ligga en i nästan cirkulär bana i asteroidbältets innerkant.

– Om det verkligen vore en komet, skulle det ställa gängse föreställningar om solsystemet på huvudet. Kometer är isiga himlakroppar och hör inte hemma i asteroidbältets innerkant, säger Hans Rickman, en av fem huvudansvariga forskare för teamet bakom studien.

Det fanns också konstigheter med objektets svans. Astronomerna kunde inte hitta någon central klump som svansen växte ut från, utan det såg mest ut som bara en svans. Men om det inte var en komet, varför hade den då en svans?

Kosmisk kollision

För att bringa reda i frågan insåg astronomerna att de behövde se P/2010 A2 från en annan vinkel.

– Detta var precis vad Rosetta kunde ge oss, säger Colin Snodgrass vid Max Planck-institutet för forskning på solsystemet i Tyskland.

Rosetta fotograferade himlakroppen i mitten av mars och bilderna analyserades sedan av kamerateamet. Med hjälp av bilderna har forskargruppen nu lyckats visa att den nyupptäckt ”kometens” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Tack vare bilderna kunde forskarna också bekräfta att asteroidkollisionen ägt rum under dagarna kring den 10 februari 2009. Studien publicerades i den högt ansedda tidskriften Nature. Rosettas kamera går under namnet OSIRIS och innehåller svenska filter, utvecklade av Spectrogon i Täby.

Med hjälp av NASA:s och ESA:s Hubble-teleskop kunde man senare identifiera den kvarvarande asteroiden, som är runt 120 meter i diameter. Den miniasteroid som den kolliderade med var förmodligen bara några meter stor och blev totalförstörd vid kollisionen.

Vanlig händelse som aldrig observerats

År 2014 kommer Rosetta fram till sitt mål och kan som första rymdsond sätta ner en landare på en kometkärna.
År 2014 kommer Rosetta fram till sitt mål och kan som första rymdsond sätta ner en landare på en kometkärna.

Trots att man vet att asteroiderna har krossats och stöpts om av kollisioner under solsystemets hela historia så är det första gången man kunnat observera en sådan kollision praktiskt taget när den inträffat. Varje enskild asteroid beräknas råka ut för en liknande kollision med ungefär en miljard års mellanrum. Men eftersom det finns så många asteroider i asteroidbältet så räknar astronomerna med att det sker en kollision mellan den typ av objekt som P/2010 A2 representerar ungefär vart tionde år.

– Nu har vi chansen att lära oss betydligt mer om denna viktiga process genom alla bilder av P/2010 A2, säger Hans Rickman.

Allt eftersom tekniken blir bättre kommer astronomerna att kunna se och spåra allt mindre och ljussvagare asteroider. Det gör att de kommer att kunna upptäcka kollisioner mellan allt mindre asteroider, vilka sker oftare. Det gör att Colin Snoddgrass tror att nästa generation instrument kommer att kunna upptäcka asteroidkollisioner kanske så ofta som en per år.

Rosetta kommer 2014 fram till den komet som är dess verkliga mål, 67P/Churyumov-Gerasimenko. Den ska då både studera kometen på nära håll och sätta ner en landare på kometens kärna.

Related Links

Related Links