Lyckad uppskjutning av svensk studentraket

På morgonen den 5 april sköts Rexus 3 upp från Esrange
7 april 2006

Onsdagen den 5 april sköts den svensk-tyska studentraketen Rexus 3 upp från kosmodromen i Esrange. Det var den tredje Rexus i raden, och både uppskjutning och landning gick som smort.

Den som befunnit sig i nordligaste Sverige tidigt på morgonen onsdagen den 5 april hade kunnat få se den senaste svenska raketen stiga mot skyn. Då lyfte nämligen Rexus 3 från Esrange utanför Kiruna.

– Den gick lysande, säger Olle Persson, projektledare för Rexus 3. Vi nådde ca 95–96 km höjd, vilket var vad vi siktade på.

Det enda lilla smolket i glädjebägaren var att uppskjutningen blev en dag sen.

– Vädret såg bättre ut på onsdagen än på tisdagen, då vi egentligen skulle haft uppskjutningen. Annars gick nedräkningen som smort.

Rexus är inget satellitsystem, och skjuter alltså inte upp något i omloppsbana. Det är en enstegsraket som skjuter upp sin nyttolast till en höjd av ca 100 kilometer där den utför sina experiment.

Efter utfört värv landar nyttolasten i fallskärm, och hämtas med helikopter.

– Även detta gick som smort, säger Olle Persson. Den landade ca 70 kilometer härifrån och allt var hemma före lunch.

Archimedes genrepade inför Mars

Bland det dryga halvdussinet experimenten på Rexus 3 fanns Archimedes. Bakom det står bland annat det tyska Mars-sällskapet, och syftet med experimentet var att under nedfärden testa en sorts ballong som så småningom ska kunna användas för att undersöka atmosfären på Mars. För experiment av den här typen kan just det faktum att det "bara" är fråga om ett rymdskutt vara en fördel. Det utgör på så sätt en brygga mellan viktlöshetsexperiment ombord på flygplan och experiment i omloppsbana.

Rexus, som står för Rocket borne EXperiments for University Students är ett projekt som ger universitetsstudenter från Sverige och Tyskland en möjlighet att få värdefulla erfarenheter från riktiga rymdprojekt redan under studietiden. Rexus-programmet sköts också av det svenska Rymdbolaget och den tyska rymdorganisationen DLR Moraba och finansieras av statliga Rymdstyrelsen och DLR.

Viktlös Mp3-spelare

I ett annat experiment testades hur en hårddiskbaserad mp3-spelare klarade påfrestningarna under en flygning. Det kanske verkar aningen oseriöst, men det fanns ett bra skäl till att man skickade upp just denna typ av mp3-spelare.

– Man ville testa en minihårddisk under dessa förhållanden, och då var det enklast att ta en mp3-spelare. Så i princip handlade det om att testa datorkomponenter, säger Olle Persson.

En del av experimentet innebar att spelaren skulle spela in ljud under viktlösheten. Men eftersom uppskjutningen sköts upp en dag så stämde inte programmeringen för inspelningen, och de fick ingen inspelning.

– Men den blev utsatt för allt utom lågt tryck med snurrande hårddisk. Så vi funderar på att erbjuda dem att köra den i en lågtryckskammare för att testa detta. Om den inte är lågtryckssäkrad så lär den skära. Men det får vi se då.

Norskt ESA-experiment

Det fanns också ett norskt experiment, MEMSIACS, som mätte acceleration, vibrationer och andra parametrar för hur raketen uppförde sig under uppdraget. MEMSIACS är ytterligare ett steg i den pågående miniatyriseringen av elektroniska sensorer. Målet var att bedöma om de är tillräckligt bra för att användas i kommande rymdflygningar.

Anledningen till att detta experiment var med på den svensk-tyska raketen var att det var en del av ESA:s studentprogram, och det är en av de grupper de ansvariga hoppas få med på Rexus-projektet i framtiden.

– Det var också ett mycket bra experiment, säger Olle Persson.

Alla universitets- och högskolestudenter får i princip ansöka om att åka med Rexus, och dessutom Rymdgymnasiet i Kiruna.

– De är det enda rymdgymnasiet i landet. Anledningen till att vi annars begränsar det till universitet och högskolor är att vi vill hålla en vettig vetenskaplig nivå på experimenten.

Rexus siktar internationellt

Rexus 3 är som namnet antyder den tredje i raden av studentraketer som skjutits upp från Esrange, den första 1995 och den andra 2004.

– Men vi tittar nu på att få vara med i ett internationellt program som omfattar två raketer per år. Eftersom det inte varit ett kontinuerligt projekt har det varit lite svårt att få studenterna att bidra med experiment. Men kommer vi med i det här internationella programmet så blir det mer kontinuitet och lättare att få ett bra samarbete med studenter.

Finansieringen till detta projekt kommer i så fall att komma från diverse europeiska rymdorganisationer.

Uppskjutningen av Rexus 3 gav också en möjlighet att testa en del system inför uppskjutningen av Maxus 7 som är planerad till den 2 maj.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.