Mars Express närstuderade Phobos – med svenskt instrument på första parkett
Runt månadsskiftet juli–augusti gjorde ESA:s Mars Express flera närpassager av Mars måne Phobos. Den 23 juli passerade sonden mindre än 100 kilometer från den lilla månen – närmare än sonden tidigare varit.
Ombord på Mars Express finns bland annat det svenskbyggda instrumentet ASPERA, som studerar rymdmiljön runt Mars. – Vi tittade på flödena av joner och elektroner runt Phobos under passagen, säger Mats Holmström på institutet för rymdfysik i Kiruna, som byggt ASPERA. Instrumentet fungerade bra och vi fick väldigt intressanta mätningar. Bland annat mätte de flöden framför Phobos där de inte trodde att de skulle se något. – Det ska bli spännande att analysera resultaten.
Detaljerade stereobilder
För att få så skarpa bilder som möjligt hade markkontrollen satt Mars Express i mycket långsam rotation inför passagerna. Rotationen kompenserade för den suddighet som annars kan störa bilderna när en rymdsond passerar ett objekt i hög fart på nära håll. – Det var första gången Mars Express gjort en sådan manöver, och det blev lite problem med ett orienteringsinstrument, så det var lite nervöst ett tag, säger mats Holmström. Men det löste sig och passagerna gick enligt plan. Den högupplösande stereokameran ombord på Mars Express gör att det kommer att gå att få en helt annan uppfattning om strukturer på månens yta. Detta är första gången den sida Phobos alltid vänder från Mars fotograferats med så hög upplösning. På de bästa bilderna motsvarar en pixel 0,9 meter. Förutom det vetenskapliga värdet av bilderna kan de även hjälpa den ryska landaren Phobos-Grunt att hitta en lämplig landningsplats. Phobos-Grunt sänds upp nästa år på sin färd mot Phobos, ska landa och ta prover som sedan ska vara tillbaka på jorden 2012.
Månar med oklart ursprung
Phobos är liten som en medelmåttig asteroid. Den mäter 27×22×19 kilometer, att jämföra med jordens måne som är 3474 kilometer. Deimos är ännu mindre än Phobos. Forskarna vet fortfarande inte om Phobos och Mars andra måne Deimos är infångade asteroider, byggstenar från Mars födelse som blivit över, eller rester av ett jättenedslag tidigt i planetens historia. Det är heller inte fastställt vad de längsgående ränderna på Phobos beror på. De kan vara sprickor i månen, eller märken efter fragment från nedslag på moderplaneten som Phobos kolliderat med och som rivit upp rännor i månen ytskikt. Forskarna hoppas att de data som Mars Express samlar in under sina närpassager kan hjälpa till att svara på frågan om månarnas ursprung.