Med asteroider och kometer som grannar

ESA:s infraröda rymdobservatorium ISO:s satellit har visat att det kan finnas upp till två miljoner asteroider med en diameter större än en kilometer i den del av solsystemet som kallas asteroidbältet. Dessa asteroider kan knuffas ur sitt läge genom stötar från planeternas tygndkraft. Detta skulle få dem att falla mot solen, något som i sin tur skulle innebära att de kan korsa jordens omloppsbana och kollidera med vår planet.

Solsystemets planeter skapades genom något som kan liknas vid en våldsam storm av asteroidliknande objekt. Stormen började för 4,6 miljarder år sedan och pågick i ungefär 500 miljoner år. Planeterna lyckades dock inte uppsluka alla asteroider – och resterna kretsar runt solen än i dag. Men de flesta av dem begränsas till huvudasteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

Forskarna tror att denna process har medverkat till livets ursprung genom att förse jorden med värdefulla organiska föreningar. Nu hotar samma process jorden – ironiskt nog.

Nu finns det tydliga bevis på att dinosauriernas död påskyndades av att en asteroid slog ner på jorden på Yucatanhalvön utanför den mexikanska kusten.

Men det är inte bara asteroider som hotar jorden. Deras iskalla motsvarigheter kometerna skulle också kunna skapa förödelse om de kolliderade med jorden. Kometerna befinner sig vanligtvis långt borta, till och med långt bortom Pluto. Men de kan ryckas ur sina normala banor på grund av att de passerar stjärnor eller enorma gasmoln.

Forskarna anser att kometerna är solsystemets grundläggande byggstenar. ESA:s kometjagare Rosetta kan därmed hjälpa oss att förstå om livet på jorden började med hjälp av en "kometsådd".

Risken att en komet krockar med jorden är också mycket liten. Men risken finns, vilket bekräftades när kometen Shoemaker-Levy 9 kolliderade med Jupiter 1994. NASA:s och ESA:s teleskop Hubble Space, liksom andra teleskop från jorden världen över, lyckades då för första gången någonsin observera och ta spektakulära bilder på kollisionen.

Vi upptäcker hundratals små kometer varje år, men de flesta dras till solen på grund av dess starka dragningskraft. Dessa kometer kallas för "sungrazer"-kometer och brinner upp helt och hållet i solens heta atmosfär.

SOHO, ESA:s och NASA:s rymdfarkost som undersöker solen, har kommit att bli den mest fruktsamma kometupptäckaren i astronomins historia. Med hjälp av LASCO- instrumentet, som ursprungligen utformats för att studera soleruptioner, kan SOHO bevaka stora delar av den omgivande rymden. Därmed är SOHO numera ett viktigt redskap för ESA:s kometforskning.