Nära nytt botterekord för havsisen i Arktis

Arctic sea ice extent in September 2007 and 2008
8 oktober 2008

Havsisen i Arktis var nära att slå nya bottenrekord i år. Det visar data från ESA:s miljösatellit ENVISAT. För första gången någonsin gick det i år att segla runt nordpolen.

Årets isutbredning blev aningen större än förra årets rekordminimum. Förra vintern var kall, och det fanns mycket nyfrusen is. Men i slutet av sommaren accelererade smältningen. I slutet av augusti sjönk mängden havsis under 2005 års nivå, och forskarna spekulerade i att 2008 skulle bli ett nytt rekordår.

Som minst täckte isen förra året 4,2 miljoner kvadratkilometer. Ett genomsnitt för perioden 1978–2000 är 7 miljoner kvadratkilometer. Den tidigare näst minsta isutbredningen härrörde från 2005 och var en dryg miljon kvadratkilometer mer än rekordet från 2007 – 5,57 miljoner kvadratkilometer.

Men nu får 2005 maka sig från andraplatsen. Den 14 september hade havsisen i Arktis krympt till 4,67 miljoner kvadratkilometer.

Isen blir allt tunnare

Det betyder att den nedåtgående trenden från de senaste decennierna blivit ännu starkare. Årets isutbredning var mer än en tredjedel under genomsnittet för perioden 1979–2000 och drog även ner själva trenden. Tidigare låg trenden på -10,7 procent per årtionde. Nu ligger den på -11,7 procent.

Ett av skälen till att 2008 inte blev ett riktigt lika katastrofalt år för polarisen som 2007 är att det inte var lika varmt i år. Lufttemperaturerna låg i och för sig över genomsnittet, men var lägre än 2007.

Med ett mått blev emellertid 2008 sannolikt ett rekordår. Volymen havsis har förmodligen aldrig varit så låg som i år.

– Arktis förlorade i år rekordmycket av den tjockare gamla isen, säger Pablo Clemente-Colón vid det amerikanska national Ice Center. Det gör att scenen är satt för nya rekord de kommande åren.

Första gången på 125 000 år

ENVISAT kunder följa hur havsisen i Arktis smälte under sommaren.

En av konsekvenserna av den stegrande issmältningen är att de farbara passagerna norr om Kanada och Sibirien – nordvästpassagen och nordostpassagen – allt oftare är öppna i slutet av sommaren. Leif Andersson polarforskare och professor i kemi vid Göteborgs universitet berättar att de två passagerna inte varit isfria mer än de senare åren.

– Innan satellitmätningarna började är kunskapen bäst för nordvästpassagen, och det är ingen tvekan om att isutbredningen där under senaste årtiondet är betydligt mindre än i mannaminne, det vill säga åtminstone de senaste hundra åren. I nordostpassagen har det flera år funnits öppet vatten att segla i, men inte i samma omfång eller tidsram som de senaste två åren.

Den 27 augusti visade satellitdata att det i år för första gången på mycket, mycket länge gick att segla genom båda passagerna, och alltså att det gick att segla över isfritt hav runt nordpolen. Forskarna anser att detta är första gången på 125 000 år – sedan början av den förra istiden – som både nordvästpassagen och nordostpassagen är öppna samtidigt.

Snart är arktis isfritt på somrarna

Den allmänna uppfattningen bland polarforskare att isen så småningom kommer att smälta i slutet av somrarna som en effekt av den globala uppvärmningen.

En studie från University of Alberta som släpptes tidigare i sommar rapporterade att isens tjocklek minskat med hälften de senaste sex åren. Rapporten menade att Arktis redan gått över tröskeln till ett nytt tillstånd, och att isfria somrar snart kommer att vara normen.

Till för bara några år sedan var den allmänna uppfattningen att detta inte skulle inträffa förrän runt 2070. Den snabba minskningen av sommarisen i Arktis de senaste åren har gjort att forskarna reviderat datumet till närmare 2030, med vissa forskare som menar att Arktis kommer att vara isfritt första gången runt 2013, alltså om fem år.

Ett skäl till att processen accelererar är att den är självförstärkande. När isen smälter ersätter mörkt öppet hav de tidigare vita, reflekterande isfälten. Det gör att värmen från solens strålar stannar kvar istället för att reflekteras bort, och mer is smälter. Detta kommer i slutändan att påverka hela klotets klimatbalans.

Klimatinitiativ av ESA 2009

Satelliter är en mycket viktig tillgång för polarforskarna eftersom det är svårt att genomföra observationer på marken under de mycket kalla och mörka polarvintrarna. ESA har levererat satellitdata om polarområdena i över 20 år.

För klimatforskningen ska kunna dra ytterligare nytta av satellitdata kommer ESA att lägga fram ett "Initiative on Climate Change" för medlemsstaterna vid ministerkonferensen i november 2008. Målet är att leverera säker och korrekt information om klimatvariabler.

ESA kommer nästa år att öka sitt bidrag till polarforskningen när Cryosat-2 sänds upp, något som är planerat till november 2009.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.