Norsk väntan på CryoSat-uppsändningen

Vissa delar av det norska forskningssamhället ser nu fram emot uppsändningen av ESAs CryoSat. Det är inte förvånande; satelliten är tillägnad studier av snö och is, två viktiga ingredienser i både det noska och det globala klimatet.

Uppsändningen den 8 oktober kommer att följas av en sex månader lång kalibrerings- och valideringsperiod. Under denna tid förväntas de norska deltagarna i projektet att fokusera på två områden: havsis och landis som är täckt av snö. Forskningsaktiviteterna kommer att forstätta på uppdrag, men efter denna tid borde också andra användare kunna börja använda data i praktiska tillämpningar.

Forskningsintresset för havsis finns eftersom isen på många sätt är viktig för att bibehålla ett stabilt globalt klimat.

Isens vithet innebär att den reflekterar ungefär 80 procent av de inkommande solstrålarna. Det innebär i sin tur att när isen väl har bildats, tenderar den att bibehålla sig själv. Men om isen däremot skulle börja smälta, skulle också mindre värme från solen reflekteras bort från Jorden och atmosfären skulle ta upp mer värme.

Varje år genomgår haven i Arktis och Antarkis årstidsförändringar – de bygger upp is och sedan smälter mycket is under sommaren. Vid Nordpolen smälter en isyta som i storlek motsvarar Europa varje sommar, för att sedan frysa till igen följande vinter.

Isens tjocklek spelar en central roll i polarklimatet eftersom isen isolerar det relativt varma havsvattnet från den kalla atmosfären vid polerna. Utan istäcket skulle värmeenergi överföras och värma upp luften i polartrakterna.

Om havsisen börjar smälta skulle dessutom havsvattnet absorbera mer solenergi, vilket ytterligare skulle öka nedsmältningen.

Under kalibrerings- och valideringsperioden kommer de norska forskarna att genomföra mätningar på plats för att kontrollera hur korrekta satellitdata är och vilka rättelser som måste göras i tolkningen av data. Forskarbesättningar på helikoptrar och forskningsfartyg kommer att mäta på plats på isflaken för att bestämma noggrannheten i höjdled för CryoSats radardata. Kommer SIRAL (SAR interferometric radar altimeter) att kunna visa variationer över tid i centimeterskala? I vilken grad kommer man att kunna beräkna isdensitetsvärden från mätningar av isens tjocklek?

Från en norsk synvinkel är intresset för landis och snötäckta glaciärer huvudsakligen kopplat till bättre förutsägelser för hur mycket vatten som kommer att rinna av glaciärerna på våren och sommaren. Detta är intressant dels för att varna för översvämningar, dels (och huvudsakligen) för att planera elektricitetsproduktionen. Nästan all elkraft i Norge kommer från vattenkraftverk och fyllande och tappande av reservoarerna är viktigt. Med hjälp av mätningar på plats under kalibrerings- och valideringsperioden kommer forskare att undersöka noggrannheten hos satellitens snödjupsdata och i vilken grad snödata från satelliten kommer att påvisa ökat eller minskat vatteninnehåll.