Nytt teleskop spanar efter farliga asteroider

teleskopen
Tre gånger varje år ska de fyra teleskopen söka av himlen i sin jakt efter hotande himlakroppar
24 juli 2006

Jorden bombarderas ständigt av större och mindre stenbumlingar från rymden. Med långa och ojämna mellanrum slår en himlakropp ner som kan orsaka allt från stor till världsomspännande förödelse. Nu har ett teleskop som ska hjälpa oss spåra dessa objekt tagit sina första bilder från toppen av en av Hawaiis vulkaner.

Senast man med säkerhet vet att det hände var den 30 juni 1908. Då exploderade sannolikt en komet eller meteorit ett antal kilometer upp i atmosfären. Explosionen fällde 60 miljoner träd över ett mer än 2 000 kvadratkilometer stort område. Fönster krossades och människor slogs omkull hundratals kilometer bort. I flera veckor var natthimlen så ljus av allt stoft att det gick att läsa till skenet.

Baserat på effekterna har man beräknat att explosionen motsvarade ca 10 megaton TNT, vilket är jämförbart med de största vätebomber som konstruerats.

En Hiroshimabomb om året

Det som orsakade explosionen var sannolikt en himlakropp med ca 60 meters diameter. Liknande men mindre explosioner motsvarande 1/1000-del av Tunguska-händelsen – och alltså jämförbart med Hiroshimabomben – inträffar i princip varje år då himlakroppar upp till 10 meter i diameter exploderar högt upp i atmosfären.

Dessa "små" stenar utgör ingen fara eftersom de detonerar så högt upp. Tunguska-meteoriten hade dock kunnat orsaka stor förödelse om den exploderat ovanför ett mer bebott område, och dess större släktingar skulle givetvis vara ännu mycket värre.

Det har det senaste decenniet diskuterats hur vi som civilisation ska hantera detta hot. Det som kanske fått mest uppmärksamhet i media är förslagen på hur vi ska förhindra att en himlakropp kraschar på jorden, där kärnvapen och kreativa reaktionsmotorer bland annat figurerar. Men en förutsättning för att dessa tekniker över huvud taget ska vara applicerbara är att vi får tillräcklig förvarning.

Världens mest kapabla instrument

De större objekten som passerar i jordens närhet – NEO:s, som står för Near Earth Object – med en diameter över någon kilometer, har vi vid det här laget ganska bra koll på. Men som Tunguska-händelsen visade så kan även betydligt mindre föremål orsaka ofantlig ödeläggelse. För att spåra mindre asteroider och kometer har NASA tagit initiativet till att bygga fyra teleskop på toppen av en av de Hawaiianska vulkanerna, och det första av dessa teleskop tog sina första testbilder i slutet av juni. Projektet går under namnet Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System, eller Pan-STARRS.

Om fyra år beräknas alla fyra teleskopen vara på plats. De kommer då att spana av hela den himmel som går att nå från Hawaii tre gånger i månaden. Dessa återkommande svep tillsammans med det faktum att teleskopen kan se objekt som är 100 gånger ljussvagare än nuvarande avspaningar gör att man räknar med att hitta 99 procent av alla himlakroppar som passerar i jordens närhet och är större än 300 meter.
– När det här är i full gång så kommer det att vara det mest kapabla instrumentet i världen för att hitta NEO:s, säger William Bottke från Southwest Research Institute i Boulder, Colorado.

Institutet är inte direkt inblandad i de nya teleskopen, men Bottke var en av de som satt i den NASA-panel som uppmanade kongressen att sätta det mål som nu finns att NASA ska kunna upptäcka alla NEO:s större än 140 meter år 2020.

Världens största digitalkamera

En av hemligheterna med Pan-STARRS är kamerautrustningen. Den testkamera som sitter i för provbilderna kommer att ersättas med en 300-megapixelkamera i september. Med den kommer Pan-STARRS att ligga i elitdivisionen bland teleskopkameror. Men efter ytterligare en uppgradering i mars nästa år så kommer Pan-STARRS att trona ensam på förstaplatsen. Då installerar man nämligen en kamera på 1,4 gigapixel – den största på något markbaserat teleskop.

Inte ens Pan-STARRS hade dock kunnat se Tunguska-meteoriten. Men astronomernas instrument blir allt bättre, så den tiden är kanske inte långt borta när även den typen av objekt finns kartlagda. Då, om inte förr, är det dags att ha planerna för att mota bort dem klara.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.