Odin får förnyat förtroende
Svenska Rymdstyrelsen och ESA har gått in med nya pengar för att hålla den svenska satelliten Odin i drift året ut. Tack vare det kan Odin ytterligare bygga på sina långa dataserier som är mycket värdefulla för forskare, inte minst inom klimatområdet.
Den svenskbyggda satelliten Odin har fått ytterligare en tidsfrist. Därmed får den fortsätta sina värdefulla mätningar av ozonskiktet.
Odin hade en planerad livslängd på två år, men har i omgångar fått tiden förlängd eftersom de data den levererar varit så eftersökt av forskare. Den fyller den 20 februari sju år. Om allt går väl kommer den alltså att ha överlevt fyra gånger så länge som ursprungligen planerat.
Odin fortsätter ta tempen på klimatet
Odin har sedan 2001 mätt halten av flera molekyler som är inblandade i atmosfärens ozonkemi. Odins mätningar ger forskarna en alltmer detaljerad bild av hur ozonkemin fungerar. Just här ligger nyckeln till att Rymdstyrelsen och ESA beslutat om pengar för att fortsätta Odins uppdrag.
– Vi ansåg det värdefullt att Odin kan fortsätta bygga på sina långa serier med vetenskapliga data, säger Rymdstyrelsens ordförande Per Tegnér. Inte minst för att vi har flera doktorander här i Sverige som doktorerar på Odin-data.
Odins mätserier är betydelsefulla för klimatforskningen, och för att förstå de processer som ligger bakom de globala klimatförändringarna är det ovärderligt med mätningar under lång tid. Således är Odin, trots sin höga ålder eller kanske snarare tack vare den, högaktuell.
Odins mätningar ger också en helhetsbild som är mycket viktig, eftersom den mäter på flera olika molekylgrupper. Mätningarna kan bland annat hjälpa till att svara på om ozonskiktet återhämtar sig som ett resultat av att de ozonförstörande CFC-föreningarna, dit freonerna hör, stegvis förbjudits med början 1989.
Forskare har också använt satellitens mätningar i stratosfären till att undersöka mängden moln och aerosoler, vilka man tror kan ha en avkylande effekt på jorden i motsats till koldioxiden som värmer.
Odin hittade svårfångat syre
När Odin sändes upp hade den ett astronomiskt uppdrag och ett uppdrag att observera atmosfären.
I Odins astronomiska uppdrag låg att leta molekyler i rymden, främst vatten (H2O) och syrgas (O2). Vattenångan hittade Odin planenligt, men syret visade sig vara en betydligt svårare nöt.
Till slut hittade Odin syrgas, men halten visade sig vara tusentals gånger lägre än de kosmokemiska modellerna förutsade. Både förekomsten av vatten och av syrgas påverkar hur stjärnor bildas.
Men sedan maj 2007 ägnar sig Odin på heltid åt klimat- och miljörelaterade studier av vår atmosfär.
Internationellt samarbete
Odin bär sin ålder med värdighet. Ett av de reaktionshjul som stabiliserar satelliten gav upp andan för ett år sedan. Men så länge de andra fungerar kan de kvarvarande systemen kompensera för bortfallet.
– I övrigt har den inte haft några tekniska problem, säger Anne Ytterskog på Rymdbolaget, som driver Odin.
Odin är utrustad med ett 1-metersteleskop som är byggt av Saab Space med ett avancerat radiomottagarsystem byggt och utprovat av Onsala rymdobservatoriums utvecklingslaboratorium för avancerade radioastronomiska mottagare vid Chalmers tekniska högskola.
Odin utvecklades av Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen och dess motsvarigheter i Finland, Kanada och Frankrike.
