Odin får fortsatt förtroende – igen!

Odin har nu levererat värdefulla data i åtta år, fyra gånger längre än den planerade tiden.
23 februari 2009

Den svenska trotjänaren Odin får fortsätta sina observationer av jorden åtminstone året ut. Det börjar snart bli svårt att hålla reda på hur många gånger Odins data bedömts som så viktiga att satelliten fått förlängd finansiering.

Odin sändes upp för exakt åtta år sedan – 20 februari 2001. Sedan snart två år vänder Odin sitt öga på heltid mot jorden för klimat- och miljörelaterade studier av vår atmosfär. Det är just denna långa tid som gör Odin så värdefull.

– Odin har nu varit i bana så länge att vi får väldigt långa och fina dataserier från den. Vi har nu nio års sammanhängande data från ett instrument, säger Rymdstyrelsens Lennart Nordh, som nu varit inblandad i Odin-projektet i tjugo år.

Bättre och bättre data

Det Odin mäter på är ämnen som är viktiga för kemin och fysiken i atmosfären. Den långa tidsserien gör också att forskarna kan följa hur atmosfären reagerar över nästan en hel solfläckscykel. Odin kommer med den senaste förlängningen av uppdraget att ha klarat av nio av en solcykels elva år. – De långa tidsserierna gör även att det går att göra mer klimatologisk forskning, säger Lennart Nordh. Det går att se förändringar på ett anat sätt. I och med att Odin varit igång så länge är också instrumenten mycket välkalibrerade, så det går att tolka även små förändringar.

– Forskarna och teknikerna blir också duktigare och duktigare på att använda data, och koppla ihop data med andra parametrar.

Kosmokemisk överraskning

Odin hade ursprungligen även ett astronomiskt uppdrag, att leta vatten (H2O) och syrgas (O2). Odin hittade vattnet precis som forskarna väntat sig. Syret visade sig dock vara en nöt av en helt annan kaliber. Till slut hittade Odin syrgasen, men halten visade sig vara tusentals gånger lägre än de kosmokemiska modellerna förutsade. Resultaten innebar därför något av en revolution för kosmokemin.

Vital åldring

Åldern har satt vissa spår hos Odin. Ett av de reaktionshjul som stabiliserar satelliten gav upp andan för två år sedan. Men så länge de andra fungerar kan de kvarvarande systemen kompensera för bortfallet. Men annars fungerar satelliten klanderfritt.

– Det finns inga förbrukningsvaror på Odin, säger Lennart NOrdh, så därför finns det inga tekniska skäl till att inte driva den vidare länge än. Men någonstans kommer givetvis en gräns när man inte längre anser att det är kostnadseffektivt, och att pengarna kan användas bättre på annat. Men forskarna är väldigt nöjda med Odin och ser säkert att den får fortsätta ett tag till.

Efterföljare på god väg

Forskarna sitter inte bara och väntar på att Odin slutligen ska falla för åldersstrecket. Forskarsamfundet bakom Odin har lämnat ett förslag till ESA på en efterföljare till Odin, helt inriktad mot klimatforskning. Programmet går under namnet Premier, och i det ingår ett svenskutvecklat mikrovågsinstrument som är en utveckling av motsvarande instrument på Odin.

Om Premier blir verklighet så kommer satelliten att studera gaser som finns i låga koncentrationer, strålningen och kemin i troposfären och de nedre delarna av stratosfären, där effekterna av vatten och moln är som störst. Det är också ett område där med många småskaliga processer som tidigare missioner inte studerat.

I en första omgång valde ESA ut 6 av de 23 inkomna förslagen på nya jordobservationsprogram att gå vidare, och ett av de som valdes ut var Premier. ESA ska i dagarna besluta vilka som ska gå vidare till nästa utvecklingsfas.

En Odin-avhandling varannan månad

Finansieringen av Odin kommer idag förutom från Rymdstyrelsen även från ESA och Kanada, som har ansvaret för att ta fram data från ett av Odins två instrument. Sverige sköter Odins markkontroll och ansvarar för att ta fram data från det andra instrumentet.

Odin utvecklades av svenska Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen och dess motsvarigheter i Finland, Kanada och Frankrike. Odinprojektet har hittills resulterat i ett femtiotal avhandlingar, vilket motsvarar en varannan månad från de fyra partnerländerna Sverige, Frankrike, Kanada och Finland. Bland annat har nyligen framlagda svenska avhandlingar gett nya insikter i kopplingar mellan nattlysande moln på norra halvklotet och ozonhålet på det södra samt unika observationer av förekomsten av vattenånga och transportprocesser i övre atmosfären.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.