Odins skarpa ögon firade fyraårsdagen

Odin
Den svenska forskningssatelliten Odin – en livskraftig fyraåring
21 februari 2005

Den 18 februari fyllde forskningssatelliten Odin fyra år. Odin får räknas som en livskraftig åldring som fortfarande levererar resultat i världsklass. Nu går satelliten in på sitt femte år i rymden – och fortsätter att studera både rymden och atmosfären.

Odin är ett samarbete mellan Sverige, Finland, Frankrike och Kanada. När satelliten skickades upp i februari 2001 hoppades forskarna att den skulle fungera i åtminstone två år. Dessa förhoppningar har nu med råge infriats – efter fyra år fungerar Odin fortfarande felfritt. och det är tur, eftersom det bara finns en annan europeisk satellit (Envisat) som studerar atmosfären just nu.

– Odin håller den europeiska fanan högt, säger Fredrik von Schéele, projektledare för Odin på Rymdbolaget. Odin har också inneburit ett stort tekniskt steg för de inblandade leverantörerna, tillägger han.

Den lilla forskningssatellitens uthållighet är till stor nytta för de forskare som använder Odins mätningar. Det krävs långa mätperioder för att upptäcka och undersöka intressanta fenomen, både i rymden och i jordens atmosfär.

– Det är viktigt med lång livslängd eftersom forskning tar tid och för att vänta in intressanta händelser. Odin har till exempel kunnat göra mätningar både när ozonhålet över Antarktis oväntat bröts upp under hösten 2002 och nu i januari när det fanns tecken på ett ozonhål över Arktis, säger dr Urban Frisk från Rymdbolaget.

Vad har Odin sett i rymden?

De skarpa ögonen på Odin består av ett optiskt mätnistrument som kallas för OSIRIS och ett submillimeterradioteleskop (SMR). OSIRIS mäter hur solljuset sprider sig i atmosfären, vilket kartlägger bland annat ozon. Radioteleskopet fångar upp radiosignaler med hög frekvens. Dessa signaler kommer till exempel ifrån vatten och klormonoxid och lustgas (dikväveoxid). Eftersom Odins mottagare befinner sig utanför atmosfären kan satelliten undersöka signaler från rymden utan att störas från dessa ämnen i vår atmosfär. Odin har till exempel riktat sitt radioteleskop mot så kallade röda jättestjärnor för att ta reda på mer om vad som händer när en stjärna dör.

– Vi har upptäckt enorma mängder vatten runt om stjärnkärnan. Vattnet kommer ifrån planeter och kometer som har förångats när den röda jätten har växt, säger professor René Liseau från Stockholms universitet.

Forskarna har dragit slutsatsen att detta öde också kommer att gå oss till mötes när solen slocknar om ca fem miljarder år. Vår planet kommer att förångas när solen sväller och solen kommer att kasta ut stora mängder av material i världsrymden – material som kommer att bli byggstenar till nya stjärnor.

Ett av Odins mål har varit att undersöka hur mycket syre det finns i så kallade stjärnbildningsområden i långt borta i rymden. enligt tidigare modeller av stjärnbildning skulle syre kunna vara en viktig komponent för att kyla de heta gaserna när stjärnor föds.

– Men vi har inte sett de stora mängderna syrgas någonstans. Halterna är ungefär 1 000 gånger lägre än vad modellerna förutsett – ett astrokemiskt mysterium, säger professor Åke Hjalmarson från Onsalaobservatoriet utanför Göteborg.

Odin har också riktat sitt öga mot kometer under sina fyra år i omloppsbana runt jorden. Och den 4 juli i år kommer satelliten att få observera en udda men intressant händelse.

– USA kommer att köra en sond ner i en komet och då vill vi se vad som kommer att kastas ut från kometen, säger Åke Hjalmarson.

Vad har Odin sett runt jorden?

Kometer och stjärnor i all ära – Odin har också undersökt både synliga och osynliga fenomen i vår atmosfär. Nattlysande moln, vanliga moln och stratosfärens dynamik och ozonnedbrytning är några saker som Odin har samlat kunskap om hittills.

– Odins styrka är att instrumenten kan mäta både förekomst av vatten och temperatur. Det gör att vi kan relatera mängden nattlysande moln till om det till exempel blir väldigt kallt i den yttersta atmosfären, säger dr Jacek Stegman från Stockholms universitet.

De nattlysande molnen finns i gränslandet mellan atmosfären och rymden på 83 kilometers höjd. De lyser på natten eftersom solljuset träffar dem och reflekteras tillbaka mot jorden. De vanliga moln som vi ser på himlen finns istället på lägre höjd i atmosfären. Vanliga moln bidrar mycket till osäkerheten i de rådande klimatmodellerna. Därför har Odins forskare även riktat satellitens uppmärksamhet mot vanliga moln.

– Vi har redan kunnat se skillnader mellan modellerna och Odins mätningar till exempel när det gäller isbildning i molnen mellan troposfären och atmosfären. Det behövs fler satellitobservationer för att ytterligare kalibrera modellerna med verkligheten, säger docent Patrick Eriksson från Chalmers.

Troligen inget ozonhål över Arktis

En av Odins huvuduppgifter har varit att undersöka ozonkemin och atmosfärens dynamik. Under de fyra år som har gått har Odin gett forskarna en ny inblick i den globala dynamiken i atmosfären. Satelliten har bland annat mätt halterna av koloxid och vatten upp till 100 kilometers höjd. Och Odin har också övervakat ozonnedbrytningen i stratosfären.

– Odin har mätt ozonnedbrytningen under en period när inga andra satelliter var uppe som kunde göra det. Vi har också kunnat mäta när ozonhålet över Antarktis plötsligt delades 2002. Just nu bevakar vi också utvecklingen i Arktis – blir det något ozonhål eller inte, frågar professor Donal Murtaugh från Chalmers?

Denna vinter har det varit ovanligt kallt i stratosfären i Arktis. Det har lett till att mängderna av aktivt klor i stratosfären var stora i slutet av januari, vilket skulle kunna tyda på att ett ozonhål höll på att bildas.

– Vi har snabbat på bearbetningen av data från Odin för att kunna förutsäga om det blir något ozonhål eller inte. Vi har sett att klormängderna är lägre nu än vad de var i slutet av januari. Vi har också sett en viss minskning av ozon under de senaste veckorna. Men det ser ut som om temperaturen inte kommer att hålla sig tillräckligt låg för att minskningen av ozon kommer att fortsätta och alltså blir det inget ozonhål, säger Donal Murtaugh.

Odin står nu inför sitt femte år i forskningens tjänst – både astronomer och atmosfärsforskare kommer att ha glädje av satellitens mätningar även i den närmaste framtiden.

– Tiden har sitt eget värde. Det behövs flera år för att studera och förstå. Det är trevligt att det har gått att driva Odin i fyra år och naturligtvis också att vi nu är inne på det femte året, säger dr Lennart Nordh från Rymdstyrelsen som avslutade fyraårsjubileumet med att rikta ett tack till dem som gjort att Odin fortfarande fungerar efter fyra år i rymden:

– Designer och konstruktörer har varit bra. De som har skött driften har varit både bra och hängivna sin uppgift. Lycka till inför det femte året!

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.