Planer klara för den satellitövervakning som ska skydda gorillornas hemvist

6 november 2003

Det projekt som arbetar för att skydda hotade bergsgorillor går vidare. Nyligen samlades ett stort antal experter på en konferens på UNESCO i Paris. I arbetet för att skydda dessa djur i Centralafrikas avlägsna regnskogar kommer produkter från Earth Observation att användas.

Det har visat sig att människan inte är någon god granne till de belägrade bergsgorillorna. Idag tror man att det bara finns ett antal hundra exemplar kvar. Gorillorna lever på hög höjd i regnskogarna i Rwanda, Uganda och den Demokratiska Republiken Kongo och är koncentrerade till ett antal nationalparker som ligger utspridda i dessa tre länder. Men skogsavverkning och tjuvskytte har gjort att dessa områden - och därmed gorillornas överlevnad - är hotade.

UNESCO (Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och medier) har satt upp dessa nationalparker på Världsarvslistan. Men även om parkerna är skyddade så har de mångåriga oroligheterna i regionen, och de flyktingar som anlänt som följd av detta, inkräktat på dessa områden. Människor röjer mark för att komma åt bränsle eller bedriva jordbruk.

Ett gemensamt ESA-/UNESCO-projekt kallat BeGO (Build Environment for Gorilla; Skapande av levnadsmiljöer för gorillan) påbörjades i april. Syftet är att förse naturvårdsgrupper och lokala myndigheter, som jobbar med att skydda gorillorna, med satellitbilder och annat material över dessa vidsträckta och ofta otillgängliga områden.

Ett tre dagar långt BeGO-seminarium hölls förra veckan vid UNESCO:s huvudkontor i Paris.

Där samlades gorillaexperter från det Internationella programmet för bevarande av gorillan (International Gorilla Conservation Programme), Samfundet för bevarande av vilda djur (Wildlife Conservation Society), Dian Fosseys internationella gorillafond (Dian Fossey Gorilla Fund International) och från det Kongolesiska Naturskyddsinstitutet (Institute Congolais de Conservation de la Nature).

Representanter från GRASP (United Nations Great Ape Survival Project) och från Virunga Nationalparks styrelse fanns också på plats. Virunga ligger i den Demokratiska Republiken Kongo, på gränsen till Rwanda och Uganda.

De träffade representanter från ESA (European Space Agency) och UNESCO och även tekniker från Synoptics, ett företag med säte i Holland som har fått i uppdrag att leverera BeGO-data.

På mötet diskuterade man flera av projektets operativa aspekter, såsom en konsolidering av användarbehoven. Detta inkluderade också ett fastställandet av den typ av geometrisk projektion till vilken allt satellittbaserat material måste standardiseras, liksom hur kampanjen för insamling av uppgifter från marken skulle organiseras.

- Det som kommer att vara av stor betydelse för alla som jobbar i detta område är att vi alla kommer att jobba utifrån samma uppsättning av tillförlitliga georeferenskartor, säger H. Dieter Steklis, professor vid Rutger University och chef för den naturvetenskapliga avdelningen på Dian Fosseys internationella gorillafond.

- Detta kommer att göra att samarbetet mellan länder och de komplicerade analyserna av uppgifter från flera olika källor kommer att gå mycket smidigare, säger han.

En sådan standardisering gör att man kan mata in alla resultat i den standardiserade mjukvaran för geoinformationssystem (GIS; Geo-Information System). På så sätt kan olika uppgifter jämföras, som t.ex. att placera olika kartor över varandra för att få bättre kännedom om en viss plats.

Dian Fosseys Fond använder redan GIS för att kartlägga gorillornas förflyttningar, boplatser och miljöfaktorer. Detta görs med hjälp av inmatning av GPS-koordinater som samlats in av skogspatruller från platser där gorillorna varit eller efter tjuvskytteverksamhet. Men GIS är för närvarande baserad på gamla kartor som kan vara ända från 1936. BeGO kommer att rita nya kartor i skala 1:50 000 och detta kommer sedan att tjäna som ett mer noggrant underlag för GIS.

- Stor vikt har fästs vid utformandet av mer noggranna kartor som är av stor betydelse vid bevaringsinsaterna, förklarar Mario Hernández vid UNESCO. - Genom att använda GPS-teknologi så kan användare på platsen samla in koordinater från platser där gorillorna uppehåller sig. Som det är nu så försöker de rita ut dessa platser på en karta och då visar det sig att kartorna är felaktiga, säger han.

- Även de exakta lands- och nationalparksgränserna är tvetydiga nere på marken. Det finns nybyggare som bor inom nationalparkens gränser men som hävdar att de bor utanför den. Precisa kartor kommer att vara till stor hjälp för lokala myndigheter när de försöker lösa nuvarande gränstvister med de lokala innevånarna, säger Mario Hernández vid UNESCO.

På mötet i Paris kom man också överens om de växtklasser vars information man ska hämta ur ett tioårigt satellittarkiv. På så vis ska man få kännedom om hur miljön har påverkats under det sista decenniet och vilket inflytande detta haft på gorillorna.

- Skapandet av en detaljerad växtklassificering för hela området är något som vi på Dian Fossey Fonden är mycket intresserade av, säger Dieter Steklis. - Det kommer att hjälpa till att besvara viktiga forskningsfrågor som t.ex. hur gorillorna rör sig och använder sin miljö, det maximala antalet djur som ett visst område kan livnära och hur dessa områden förändras under tidens gång. Naturligtvis är denna information också användbar för de lokala myndigheter som är ansvariga för att sköta gorillorna, säger han.

Vid mötet betonade man också behovet av att skapa en högupplöst digital vertikalprojektionsmodell (DEM; Digital Elevation Model) genom satellitfotografering. Som ett exempel kan nämnas Virungas Nationalpark i den Demokratiska Republiken Kongo där terrängen varierar från havsnivå upp till höjder på nästan 5 000 meter. Fram tills nu har samma kartor från 1930-talet legat till grund för de nuvarande digitala modellerna (DEM:s), med ett fåtal utvalda delar som också täckts av radardata som samlats in från rymdfärjor under mitten av 1990-talet.

I år har ESA och UNESCO formaliserat sina åtagande genom att skriva på överenskommelser som innebär ett större initiativ vad det gäller användandet av rymdteknologi för att stödja Världsarvskonventionen (World Heritage Convention). Andra rymdorganisationer har efter detta initiativ anslutit sig till projektet. Till exempel så har det belgiska statliga vetenskapsdepartementet (the Belgian Federal Science Policy Office) för avsikt att använda rymdteknologi för att kartlägga alla världsarv som finns i den Demokratiska Republiken Kongo. På mötet beslutades det också att Under seminariet beslutades det också att information och expertis kommer att utbytas mellan detta projekt och BeGO.

En annan nyhet som kom fram under seminariet var att resultaten från den senaste markinventeringen av beståndet av bergsgorilla snart kommer att vara tillgängliga. Den senaste inventeringen antydde att gorillabeståndet blivit något större under det sista årtiondet. Antalet gorillor hade ökat från 620 djur till cirka 677 och detta vittnar om att bevaringsinsatserna börjar ge resultat.

Till följd av detta seminarium kommer det första BeGO-produkterna att vara färdiga för leverans till användarna från början av nästa år.

Copyright 2000 - 2014 © European Space Agency. All rights reserved.